Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lexor till följande dagen,
redan återvända.
Ett skallande skratt ifrån
hundra ninnnnr ljuder, då nian
får se den kära vännen
Martin, allt ännu ined sömniga
ögon. Så går det, när man
för mycket älskar
Qäderhol-mnrnc.
Det är vanligt att pä
hvarje högre klass fordras alltid
någon ny lärobok som ej
behöf|s på den lägre, oeh l:sta
September är naturligtvis den
dagen, på hvilken alla sådana
uppköp ske, på det att allt
sedan må vara färdigt och
sista minuten icke behöfva
anlitas.
Ibland dc inånga skolbarn
som riktigt, så att säga,
bestorma boklådorna, 6er man
äfven vår bekante Gottfrid,
försedd med en portmonnä i
fickan och hållande i handen en
papperslapp på hvilken är
upptecknadt de behöfliga
böckernas namn.
Förgäfves ser man Big
omkring för ntt finna Martin;
ban synes icke i någon nf
boklådorna, hvarken i Frenckells
eller Wasenii eller Stolpes.
Hvad månne han nu åter har
för ett vigtigt förehafvande!
§ r r
Han sitter hemma oeh tuggar
till tidsfördrif på en
pepparkaka. Ar tiden för honom så
lång? Stackars liten en! Men
denna gängen gick det honom
värre än förra gången. Då
den dagen kom, pà hvilken en
af de nya böckerna skulle
behöfvas, hade icke Martin
någon. Läraren bnnrmde och låt
honom till sträf|’, „sitta i
ar-rest" tvenne timmar efter
slu-tnde lektioner. Så gick det
och så går det!
Carolua.
Rubezahls grafsten.
Fr&ti tyskan af e * * * .
Då man kommande ifrån
Jaekenfall går genom den
vänliga, lilla byn Marienthal för
ntt komma till Kochelfall,
ligger till höger 0111 vägen en
mycket stor sten, liknande ett
grafmonument, oeh kallas
„Ru-bezahls grafsten;" ty ntt
bergsrået eller bergsanden icke
mera synas i sitt revier och att
ingen således mer lider af hans
ofog och upptåg, känner
enhvar ganska väl. Unn är
således död oeh begrafven, och
ehuruväl bergsförarne icke rätt
tycka om att den resande i
närheten af Rieseiiberge uttalar
namnet Rubczahl, hvilket var
anden så förhatligt, och ur
hvilket allt möjligt ondt
tyckes utgå, så att man ännu
al-tid fruktnr att den gande
her-I ren sjelf möjligen kunde
vistas i närheten, och hämnas
denna ohöflighet genom ett
afskyvärdt oväder oeh dylikt,
så visa de likväl alltid sjelfva
stenen, under hvilken ban skall
ligga begrafven, och jag har
sett den med egna ögon: men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
