Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•282
— Nåväl, Uig den då, mitt
barn, sade hnn och aftog sin
röck. — Snart nog skall jag
ej mera hafva någon att
torka. — Tag äfven min hatt,
tillade ban ocli kastade den pä
golfvet.
Susanna hängde hatten på
en spik, och rocken på en
stolkarm för att torkas och
kastade en åugestfidl blick på sin
mor, som ej befann sig väl.
Ilon hade hela dagen uttröttat
sig ined att baka och då hon
nu såg siu nians dystra
blickar, bleknade hon och
började darra. Arrendatorn
kastade sig på en stol ined
kors-slagna annar och stirrade i
elden. Susanna var den första,
soin vågade bryta tystnaden.
Lycklig den far, som har en
dotter sådan som hon!
Hennes örumaocIi kärleksfulla
smekningar skingrade något Åldrens
bedröfvelse. ]Mon ban kunde
ej förmå sig, att smaka den
för honom tillredda
f|väülsvärden; ban sade emellertid åt
Susanna med ett tvunget
småleende, att ban måhända
skulle åta ett Ägg af henuc8
perl-höna. Hon tackade honom och
med den glada ifver, som
utmärker önskan att behaga,
skyndade hon sig ut till
ladugården. — Men, nek!
perlhönan var icke mera der! Den
hade Hugit öfver till
advokatens trädgård. — Susanna
kunde genom grinden se den, och
i det hon sakta öppnade por-
ten frågade hon af Barbara,
som långsamt promenerade fram
och åter, 0111 hon skulle fä lof
att stiga in för att borttaga sin
perlhöna. Barbara som just
då var ett rof för obehagliga
reflexioner i anledning af
barnens samtal, som hon hört
genom hagtornshäcken, lyftade
hufvudet då hon hörde
Sustin-nas röst och nekade med en
högdragen och vresig ton att
uppfylla hennes begäran.
— Stäng grinden, sade hon:
du har ingenting att göra i
vår trädgård; och hvad
perl-hönan angår, så ämnar jag
behålla den; den gör ej annat
än flyger hit och åstadkommer
skada. Min far har bedt mig
fasttaga och qvarhålla den
så-snart den skulle komma hit:
och nu är den bär.
Vid dessa ord ropade
advokatens dotter på sin
kammarjungfru Betty och befallte
henne att gripa den brottsliga
fo-geln.
— Ack, min höna, min
vackra perlhöna! ropade Susanna,
då hon såg dem bäila jaga det
stackars uppskrämda lilla
kräket.
— Hår ha vi ilen! skrek
Betty, som fått den i
vingarne.
— Se så, var nil god och
betala skadan, drottning
Susanna, återtog Barbara med
förolämpad ton, eller tag
farväl af er vackra perlhöna.
— Skadan! hvilken skada V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
