Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•283
hågade Susanna. Säg mig
livad jag skall betala?
— En shilling, sade
Barbara.
— Ack, om en half shilling
vore nog! Jag äger icke mer
än en half shilling; hår är den.
— Det förslår icke, sade
Barbarn och vände henne
ryggen.
— Men hör då el t ögonblick
[ià mig, utbrast Susanna. Låt
mig åtminstone söka ett ställe
der den lagt sina ägg. Jag
vill blott hafva ett enda till
qvällsvard åt min far; ni får
hålla alla dc Öfriga.
— Och hvad angår oss din
far eller hans qvällsvard?
Alban då så fin, att han ej kan
äta annat än |ierlhöns-ägg?
Om du vill hafva din
perlhöns! och hennes ägg, så betala
skadan och du får henne.
— Jag eger blott en
half-sh ill ing och ni säger att det
ej är nog, svarade Susanna
med en suck, då hon såg sin
favorit slå med vingarne och
förgäfves streta emot i sin
plagoandes klor.
Susanna gick bedröfvad bort.
Utanför dörren till deras hus
sag hon Kosa, som kommit
efter henne.
— De äro alin under
hag-tornsträdct och vänta på dig.
Vi kunna ingenting göra utan
dig, kära Susanna, sade bon
och sprang emot henne. Du
har blifvit väld till
maj-drottning, kom, skynda dig. Men
hvad felas dig? Hvarföre ser
du så sorgsen ut?
— Ack, sade Susanna,
räkna icke pä mig; jag kan icke
komma ined er; men, tillade
hon och pekade på auriklerna
uti sin trädgård, plocka dessa
blommor åt lilla Mary, jag hur
lofvatdeui åt henne. Duskall
också säga henne att de
vackraste violerna vexu i skogen
derborta, nära till kyrkan.
Farväl ! tänk icke mera på mig.
— Jag kan icke komma. —
Jag kan icke dröja längre, min
far behöfver mig.
— Men vänd icke bort ditl
hufvud; jag vill ickc
qvarhålla dig; säg mig blott hvad som
felas dig, bad hennes vän och
följde henne hem.
— Ah, ingenting! eller
åtminstone så godt som
ingenting, svarade Susanna, Jag
var blott angelägen 0111 alt få
ett ägg af min pcrlhöna åt ini ti
far, och har ej fått något, se
der allt. — Ah, jag skall
klippa vingarna på den stygga
fogeln, så att den icke engång
till får flyga öfver häcken. —
Men låtom oss ej mera tänka
derpå, tillade hon och
borttorkade en tår.
Då Rosa äfvensom
Suean-nas föräldrar erforo perlhönans
missöde och Barbaras elakhet,
blef Rosa rättvist uppbragt
häröfver och sprang och
omtalade bela historien för sina
lekkamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
