- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1870 /
284

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•284

— Barbara! Ja, sådan far,
sådant barn, utbrast
Arrenda-turn Price, resande sig ur den
tankfulla ställning i hvilken
ban suttit, oeh närmande sin
stol till hustruns. — Du har
sett, att någonting var i olag,
hustru? sade ban åt henne.
Jag skall berätta dig allt.

Som ban talade med sänkt
röst, trodde Susanna att hon
ej borde höra på hvad ban
skulle såga, och drog sin stol
tillbaka.

— Susanna, gå icke bort;
sått dig der, min lilla
Susanna, sade ban och jemkade rum
åt henne på sin egen stol. —
Du måste visst ha funnit mig
litet ovänlig, då jag för en stund
sedan kom hem; men jag
bådo nog skål att vara ledsen,
som du snart skall få se.

— Det är omkring tjorton
dagar sedan de lottade om
hvilka som skulle gå i krigstjenst.
Jag hade då icke mera än tio
dagar qvar för att hafva fyllt
mina fyratio år och advokaten
sade mig, att jag var ett
dum-hufvud som icke framställde
mig såsom öfverårig; men
sanning är sanning; och jag
tyckte att det var båttre att
hälla sig till den, hände sedan
hvad som hända vill. Lotten
föll på mig; men då jag
tänkte pä huru svårt det lör er
och mig skulle vara att
skiljas åt, blef jag mycket glad
då jag hörde, att jag skulle
kunna slippa om jag för tio

guinéer toge en annan i mitt
ställe. Men jag hade icke
dessa tio guinéer, ty du vet, att
vi icke i år haft lycka med
våra får, som dött det ena
efter det andra: men det var
naturligtvis ingen ursäkt. Jag
begaf mig derföre till
advokaten Case och förmådde honom
icke utan möda, att låna mig
denna summa, emot att jag
deponerade mitt arrendekontrakt
som ett. slags säkerhet derför.
Advokaten Case är lör slug
för mig: ban har i mitt
kontrakt upptäckt någonting, som
ban kallar en nuUitet.
Kontraktet duger till ingenting,
säger han, och ban kan i
morgondag jaga oss härifrån, om
ban så lör godt finner, och det
skall han nog göra, ty jag har
just i dag salt mig emot hans
planer, och ban har svurit alt
nämnas: och han liar icke
börjat så illa. .lag har ännu
icke kommit till den värsta
delen af min historie.

Ilär teg den arme
arrcnda-torn en stund och hans hustru
och Susanna, som knappt
vågade draga andan, fästade pa
itonom en blick i hvilken
hela deras själsångest afspegladc
sig.

— Jag måste bort, sade ban
slutligen med cn qväfd suck.
Jag måste efter Irc dagar
lemna er, hustru!

— Min Gud! sade den
stackars qvinnan med slocknande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1870/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free