Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•287
hända ett ännu högre för »rt
sjelf icke behöfva dia ga ut.
Så snart Price åter hade
penningarne pil sig, begaf ban sig
genast till advokaten, gick
raka vägen in i hans kabinett
och lade den omnämnda
summan pà hans byrå: — Se här
edra tio guinéer, herr advokat,
sade ban: räkna dem. Nu
il-ro vi qvitt.
— Nej, icke ännu, sade
advokaten i det han med ett
triumferande utseende lät
guinc-erna klinga mot hvarann. Vi
skola gifva er en försmak af
lagen, min gode herre, eller
också har jag ganska mycket
misstagit mig. Ni glömmer
den der nulliteten i ert
arrendekontrakt, som ligger der
titi min byrå under lås och bom.
— Ack, det var sant, gif
mitt kontrakt, mr. Case. Jag
har betalat er och ni har
icke vidare någon rättighet att
behålla det, det må nu sedan
vara godt eller dåligt.
— Ursäkta mig, sade
advokaten i det ban tillåste sin
byrå och stack nyckeln i sin
ticka, men jag kan verkligen
icke med godt samvete återgif-
O ~
va ett kontrakt uti hvilket jag
upptäckt en så väsendtlig brist.
Det är min skyldighet att
visa det åt den, hvars affärer jag
har om händer, eller med
andra ord, ät den nye
egendoms-herrn, hvars agent jag har
mina goda skäl att tro mig
blifva. — Ni skall komma att få
ångra er er hallstarrighet, mr.
Price! Er tjenare, min herre.
Price aflägsnade sig med
bedröfvad|, men icke förskräckt
sinne.
När Susanna hört sin fars
historie, glömde hon
fullkomligt sin perlhöna, oeh bela
hennes själ egnades åt modren,
hvilken trots allt bemödande
icke kunde bära denna
oväntade svåra stöt. Midt i
natten ropade hon på Susanna.
Febern hade sedan några
timmar tilltagit; men mot
morgonen lade den sig åter ocb
den sjuka föll i en djup sömn
under det hon höll Susannas
hand fast sluten uti sina.
Susanna stod orörlig oeh
vågade knappt andas af fruktan
för att störa modrens hvila.
Det vill sängen ställda ljuset
var i det närmaste utbrunnet:
den dallrande skuggan af den
stora länstolen vexte, krympte
ihop och försvann allt efter
soin ljuslågan i pipan höjde
eller sänkte sig. Susanna
fruktade att det obehagliga
ljusoset skulle väcka modren ocb
lösgjorde derföre sakta sin hand
och närmade sig på
tåspetsarne för att släcka ljuset. Allt
var stilla: morgongryningen
utbredde sin halfdager öfver
alla föremål; solen nöjde sig
långsamt, och Susanna
åskådade genom fönstret detta
praktfulla skådespel. Några foglar
började qvittra: Susanna
lyssnade till deras glada sånger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
