Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
an
dig, med livuil ilu under
terminerna fått lära i skolan. Men
var lugn, så illa står det ej
flnnu till, fast det kunnat se
så ut. Oeli som jng hoppas
ntt du ej ånn ii fått nog af att
höra, hvad sinn vederfarits vårt
land i förflutna tider, må vi
dä börja igen, och skall jag
för denna gång tala om tre
tappra och ädla mån, alla med
tillnamnet Sture, hvilka intiign
en särdeles framstående plats
i sin tids historie.
Många är förr än (len
förste af dem kom till magt oeh
anseende lindé det märkliga
inträffat, att Danmark,
Sverige oeh Norge blifvit förenade
under en spira. Det var en
qvinna, drottning Margareta,
som fått detta stora verk i stånd;
hon ville naturligtvis ej ntt det
skulle störta i spillror efter
hennes död, oeh sökte derföre
på nllt sätt billehàlla godt
förstånd mellan de tre folken. Men
hennes efterträdare voro nog
okloka att förtrycka Sverige,
oeh uppretade derigenom (less
frihetsvandn folk emot sig;
Here gånger blef
föreningsbnn-det afslitet, men lieks ånyo
tillknutet.
Dee. danske konung, som
kanske ifriga re ån någon
nn-nan sökte lägga Sverige
under sitt välde, var Kristian
den förste. Mot honom stod
en svensk riddersman, Karl
Knutson Horide, hvilken
valdes till koiiuiig, ivriiiiegånger
störtades, men båda gångerna
lyckades återfå sin lungt. Då
ban dog, ansåg Kristian tiden
kommen för återvinnandet af
Sverige, soln städse lekte
honom i högen; att landets
innevånare hatade danskarne,
bekymrade honom föga. lian
samlade stridsmän under sina
fanor för att kunna med våkl
genomdrifva sinn planer;
samtidigt sökte ban genom löften
och fagra förespeglingar lockn
de mägtiga i landet, på sin
sida. Och pin de höge
adelsmännen snarare hade nytta ån
skada af föreningen med
Danmark, så lutade en stor del af
dem åt den danska sillan; ja
någre gingo belt och hållet
öfver, så ntt det syntes som
bilde kung Kristians hopp att
vinna Sverige icke varit så belt
och hållet grundlöst.
Många lindé ban dock emot
sig; främst borgare och
bönder. Dessa ledo förtryck
under det danskn väldet som
föregående lids erfarenhet
nogsamt visade oeh önskade ilet
ingalunda åter; ined tillhjelp
af landskapet Dalarnes
frihets-älskande allmoge var det
också, som den store folkhjèlten
Engelbreckt, om hvilken jng
en gång förut talat för (lig,
bräckte det danska oket.
Summa sinnelag rich kraft lefde
ännu hos folket; det behöfdes
blott en lika god ledare för att
få massan i rörelse. Och en
sådan man saknades lyckligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
