Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•307
stått. Först i våra dagar ha
några nf dess ofantliga,
mils-långa palatser åter blifvit
upp-grflfila ur gruset, för att
vittna ont sannfärdigheten nf den
Allsuifiktiges domar. Stora,
vidunderliga bilder af djur oeh
menniskor hafva nyligen
blifvit framdragna ur Ninives
ruiner och uppställda i
stensalarna uti Paris. Der stå de
ännu lika väl bibehållna, som
för 2,000 år sedan, oeh stirra
på nutidens menniskor med
sina stora, stein, spöklika ögon
af sten. Jona är död, Nnhum
är död, rich K in ive är
långesedan förgånget från jorden.
Men när alla andra tiga,
måste stenarne tnla.
Engång i djupaste fred, i
skönaste sommar, når
Frankrike var på höjden afsin makt
efter kriget på Krim, Oeh
nälden stora verldsstaden Paris,
som år vår rids Ninivc, stod
i sin högsta herrlighet, glans
och rikedom, — när allt var
blommor och glädje, dans och
spel, guld och marmor, silke
och perlor, — då gick jag
ensam och tankfull genom dc
svala, tysta, dunkla stensalarna
i Louvrens palats och
betraktade med undran jättebilderna
från Ninives forntid. Huru
mäktigt måste det rike ha
varit, huru stolt och praktfull
dou stad, som engång
uppställde sädana bilder på sina
trappor och torg! Inför dessa
stenar hade profcterne talat till
folket, oeh det förekom mig,
som hörde jag Nnhums ord i
sakta ekon susa från st en
kolosserna:
„Du har flera köpmän, ån
stjernorna äro nå himmelen;
dina furstar och höfvidsman
1 äro som tallösa
gräshoppsvär-mar, men när solen uppgår,
äro de borta, och ingen vet
hvar dn blifva. Dina herdar
sofva, konung af Assur! Upp
att bevaka dina fästen, ty
fienden nalkas, neil dina fasta
borgar skola falla som mogna
fikon i dens mun, som dem
äta vill!"
Vid dessa tnnkar hördes
u-tnnför palatset elt larm af
fröjderop. Segrande krigshärar
drogo genom gatorna, belastade
med troféer, och en larmande
folkhop följde dem efter ined
triumf och jubel. — Hvilka
drömmar! sade jag till mig
sjelf. Ar icke detta det
tappra Frankrike och det stolta,
glada Paris? Aldrig i tiden
skola Naliums ord gå här i
fullbordan...
Jag bedrog mig: dc skola
gå i fullbordan uti den dag,
som år, och inför allt folk, så
framt ej Allsvåldig Gud tager
sitt hot tillbaka, såsom i
Jonas dagar. Men dertill
fordras, att det stolta Paris skall
ödmjuka sig inför Gud, såsom
fordom Ninive. O, att det
gjorde så, — ntt det. vore
Jonas neil icke Naliums Ninivc!
Ty, säger profeten: »Herrenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
