Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•347
något skall nian göra för sina
medmenniskor. Så blef jag
skickad till arbetshuset.
Pennan. Du menar
skjortan?
Papp. Ja, skjortan; det var
ju jag. Der klåddes jag på
en liten fattig flicka, som hette
Lisa-lill. O, hvad hon var
glad!
Gode Gud, hvad jag är snygg!
Jag år hvit, som solen.
Aldrig mer vill jag bli stygg
Eller fläcka kjolen.
Tack, min Gud, för hvad du
gaf!
Dig har jag fått allting af.
Gör mig ren i sinne,
Som mitt. hvita linne!
Pennan. År det icke
underligt, att somliga lia så stor
fröjd af det, som andra
förakta?
Papp. Ja, om alla, som
släpa siden på gatorna eller äta
snask hos konditorn, skulle
tänka jiå huru stor glädje de
med den kostnaden kunde
göra de fattiga, så skulle här
icke finnas så mycket armod.
LiIl-Lisa bar mig troget oeh
ordentligt på andra året, men
då begynte jag falla
sönder, ty jag var jemnt i bruk
mellan tvättarna.
Föreståndarinnan prt arbetshuset gaf
Lisa ett nytt linne, och mig
skänkte hon åt en trasig
tiggargosse, som ej bar någon
skjorta alls. Men gossen var
ett af de många olyckliga barn,
som blifvit förderfvade af ett
kringstrykande lif. lian gick
hellre och frös med smutsiga
bara axlar under de storn
bålen i tröjan, emedan ban
märkte att alla menniskor ömkade
sig öfver en så stor uselhet.
Han gjorde med mig sotn ban
gjort ined många andra kläder
förut: han sålde mig ät en
judinna för 20 penni oeh köpte
för pengarna tortor och
papy-roser.
Pennan, livad säger du?
Är det möjligt?
Papp. Ja, sådana barn
göra stor skada, emedan de
missbruka andras hjelpsamhet och
förhärda menniskors hjertan.
Mången, som gerna ville gifva
en gåfva åt fattiga barn,
tänker nu i sitt hjerta: nej, det
år förspillda gåfvor, de sälja
dem oeli köpa sig tortor. Och
så få de oskyldiga ofta gå
hjelplösa för någras otacksamhet.
Men hvar var jag i min
berättelse? Jo, jag såldes ät en
judinna. Hon lappade mig med
grof säckväf och sålde mig för
en mark åt en rysk soldat, lians
lilla gosse bar mig en tid.
Grisclika, hette ban; det
valen liten beskedlig gosse, men
mycket smutsig, ty hans
mamma var död. Det räckte ej
länge, innan jag var oh jelpligt i
trasor. Då blef jag liggande
på kaserngården, tilldess en
tjufsig madam stal mig och
nyttjade mig till disktrasa, när
hon skurade tobaksaskau från
studenternes golf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
