Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34s
Pennan. Disktrasa! Det var
ju ett högst bedröfligt slut på
din lina uppfostran.
Papp. Ja, du mA tro, jag
var oekså lör fin, för alt länge
stå ut ined ett sådant arbete.
Medan jag låj; ineil andra
trasor vid tvättbaljan, kom en
lumpsamlare, lyftade mig på
den hvassa kroken af sin käpp
och kastade mig i en smutsig
korg. Det var ett ruskigt
sällskap. Till all lycka behöfde
jag ej länge ligga der, innan
han sålde mig till
lumpmagasinet. Der halle jag god tid
att tänka på alla mina äfventyr.
Ar man än sä fin och rar
I sin ungdoms tider.
Vet man ej på gamla dar
Hvad nian blir omsider.
Mången präktig
grannlåts-stump
Blir på slutet bara lump;
Men finns gry uti (len,
Blir det bra ined tidcu.
___(Forts.)
Stararne.
(Port*, fr. n:o 43.)
Nu fä vi se herr Svante
Nilsson Sture som förnämste man
i Sverige; ban bilde redan
långe varit mycket betydande och
är oss således bekant. Ehuru
egentligen af en annan slägt,
lindé han upptagit Sture
namnet oeh syntes äfven hafva ärft
många nf sin föregångares
e-genskaper. Samtida omtala med
loford hlllis tnppcrhet,
gudsfruktan och redlighet; vänfast
var ban i hög grad och så
frikostig, att tunn ansåg honom
hellre taga af sig kläderna än
lemna en krigsbusse obelönad.
Sträng och noggrann vnr han
derjemte, och endast de
dristigaste ocb djerfvaste
ynglin-gnr kunde blifva hans svenner;
sngnn berättar, att deri gamle
konung Harald Hildetand ej
upptog i sin /urd eller svit
den, soin blinkade, då en
annan med stridsyxen nfhögg
hans ögonbryn: samma regel
gällde äfven vid herr Svantes
hof. Du kan väl begripn, att
en sådan lek ej var något
skätnt.
Det omnämndes sist, huru
underrättelsen om gnmle herr
Stens dödsfall med flit
fördröjdes, för att ej danskarne skulle
hinna förleda de svenska
herrarne till stämplingar mot den
tillämnade riksföreståndaren.
Emedlertid varställningen långt
ifrån säker, och särskildt låg
det Sturen om hjertat att
försäkra sig om Finland, då detta
vnr en synnerligen vigtig del af
svenska våldet. Han skref bref
i ill slottshöfdingen i Wiborg,
den vise och käcke Erik
Turesson Bjelke, samt på samma
gång lill de mägtiga herrarne
i Aho, och had dem
understödja lians vnl, i hvilket fall
Sture lofvade dem sin
synnerliga ynnest. Om Bjelke
holman ofta tnlns dessn tider;
genom sin höga ställning och sin
duglighet var ban också en för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
