Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•388
il ut är för mistriss Beltons
räkning.
Följande dag begaf sig
Betty till Susanna med
lielsnin-gen från sin misse, för att
bedja om litet boning till
mistriss Beltons frukost.
Men Susanna brydde sig
ieke om ntt ge bort sin
boning, emedan hennes mor sa
mycket tyckte om den; dock
gaf liou något deraf, men
icke mycket. Då Barbara såg
livnd Susanna skickat, kallade
hon henne snål.
— Jag skall sjelf gå att tala
med henne; kom med mig,
Betty, sade advokatens dotter, soin
fann för godt. att glömma det
högtidliga löfte hon gjort, att
aldrig mera behedra Susanna
med något besök.
— Susanna, sade hon, då
hon kom till den stackars
flickan, som hon af alla krafter
förföljt, jag kommer för att
begära litet mera honing af dig
för mrs. Beltons räkning. Som
du vet, måste man vid dylika
tillfällen hjelpa hvarandra.
— Sådant är åtminstone
bruket, sade Betty.
Ehuru Susanna var gifmild,
var hon icke svag: hon gaf
gerna åt sådana som hon tyck- i
te om, men hon förstod att stål- 1
sätta sig emot de personers
list och smicker som hon
måste förakta. Hon svarade
artigt, att det gjorde henne ondt,
men att hon ej kunde gifva
mera honing. Barbara blef ur-
sinnig, ocb var ur staiul ntt
beherrskii sig, då hon såg
Susanna utan att fästa afseende
vid hennes förebråelser, lugnt
undersöka sin bikupa.
— Jag skall hafva mera
honing, Susa ti un Pricel utbrast
hon med högdragen ton; det
är således bäst. att du
godvilligt ger den. Se sn, svara!
Vill eller vill du icke gifva
mig den? Vill du gifva mig
den der hoiiiugsknkan?
— Min mor skall ha deu
till frukost, svarade Susanna:
jag kan således icke gifva den
åt er.
— Aha! du kan icke! skrek
Barbara. Välan sä skall jag
ändå hafva den!
Vid dessa ord utsträckte hon
sin band för ntt bemäktiga sig
den honingskaka som var
bredvid Susanna, men stötte,
dervid till bikupan sa alt den föll
omkull. Bien samlade sig
ö-gonblickligt omkring henne —
hennes tjenarinna uppgaf ett
fasans skri och grep genast till
flykten. Susanna, som sökt
skydd bakom ett träd, ropade
åt Barbara ntt förhålla sig
stilla och icke slå emot bina: —
Om ni år stilla, skola ile
måhända ej sticka er. — Men i
stället att lyssna härtill, skrek
Barbara och fäktade med
armarna, och stampade ined
fötterna och de uppretade små
djuren stiingo henne
förskräckligt. Hennes armar och
händer svällde på ott skrämmnn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
