Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon efter en titi åter kom till
apotheket frågade npotheknren:
„nuru mår pojken?" „ Frisk som
en gris", svarade gumman. „Han
ville inte ha’ de svarta maskarne
först, men jag tog till karbasen
och då lofvade han lyda, bara
jag först, skulle steka dem."
„Steka dem!" utropade
npo-thekaren förvånad.
„Ja på kol förstås oeh det
kunde jag icke neka honom och då
sväljde ban ned dem nllesiunman,
men duktigt grinade ban."
Apothekaren visste ej om ban
skulle skratta eller bannas,
slutligen började ban förklara för
gumman meningen med iglnrne,
„Jasåu, sade gumman, „det
hade han kunnat säga mig förut,
men mitt sätt var väl ieke så
tokigt efter pojken blef frisk."
Apotheket stod en lång tid.
Otaliga flaskor och burkar
blefvo tomma och fy]|lles på igen.
Barnen som gingo förbi gjorde
fula miner när de tänkte pä
kräkpulver, piller och mixtur, men
en dag, på våren, då gatan var
mycket hal, kommo en mängd
från skolan. Huru de pratade
oeh skrattade, föll en liten flicka
omkull och slog sitt hufvud så
illa att hon svimmade. Do små
kamraterna började gråta och
ropa [iå hjelp. Händelsen
försiggick just. utanför apotheket
hvarföre provisorn sprang ut och bar
upp den lilla i apotheket. När
flickan kom till medvetande
befann hon sig liggande på en mjuk
soffa omgifven af alla sina små
kamrater hvilka med deltagande
blickar betraktade henne och
uppmärksamt gåfvo akt på den
vänlige apothekaren som baddade det
sjuka hufvudet. När den lilla
var såJpass återställd att hon
trodde sig kunna gå hein, lade den
gode mannen en hcl hög af
goda saker i hennes skolväska, der
fanns altékaka, bröstknratneller
ocb lakrits och glad och tacksam
skyndade den lilla skaran ut
i-gen. Härefter gjorde de icke
mera sura miner åt. apotheket.
Men så hände sig en vacker
dag att ett rykte spreds att nian
hädanefter icke mera behöfde
medicin utan alla sjuka skulle
kureras med vatten. Då packade
apothekaren in sina flaskor och
burkar och for bort till ett
annat land och nu står bodlokalen
igen att liyrns. —il—
Midsommaraftonen,
bvråtrc.lse af Curolufi.
Nu ftr det itcr sommar i Suomilaml!
IIclu naturen Ur liksom kladd till limil,
ty så grann och smyckad ilr hon; men
Inni Ur icke uügon vunlifr |inn| nicil
myr-teukronu, tygälöju oeh *ydd bruilpu|l. Hon
består sig en kromi Jif sol. en slöja af
himmel oeh en pall uf gröna angår.
Midsommaraftonen iir naturens bröllopsuftuu
som derföre firas af gamla oeh unga lued
fröjil oeh gamman. Ingu sutit miner,
inga anleten äro di pà sin plats; allt skall
bit ni en prägel af innerlig glftdje. —
Låtom oss för denna berättelses gAng
förflytta oss till en af rte nilrnmste socknurne
omkring Helsingfors och till en liten
vacker gànl viil en af Finlands uiüuga sjöar.
Morgonsolen går just upp och kastar
sina första strilar mot den lilla
rödmålade byggnadens fönster, för hvilka
hvita gardiner firo ncdf&tdn, ty byggningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
