Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i]o visnt någon brådska ntt
rättfärdiga sig. — Edra bain bevisa
er sin tillgifvenhet nf sig sjelfva
och icke af någon ingifvelse fr An
min sida. Er skarpsinnighet skall
helt säkert märka den skilnad,
som eger rum emellan den af en
guvernant föreskrifna
uppmärksamhet och den som är en frukt
nf en sann och okonstlad
tillgifvenhet.
— Vi skola icke mera tala
derom, min älskade vän, sade
mistriss Harcourt oeh räckte henne
sin hand: — Vi äro verkliga
vänner.
Fru de Surville gick derefter
för att uppsöka Herbert; men, dä
hon öppnade dörren, föll mistriss
Grace framstupa ini rummet. Hon
hade lagt. sig på knä med
ansigtet mot nyckelhålet oeh
förmodligen hennes eget namn liksom
några pà engelska yttrade
meningar hade s;i fästat hennes
uppmärksamhet, att ht»n icke hann i
tid draga sig tillbaka.
— Stig upp, Grace, oeh stig in,
om ni vill, sade mistriss Harcourt
i en lugn och kall ton. — Vi
hafva icke det minsta att
invända, om ni hör på vår samtnl.
— I sanning, nådig fru,
svarade Grace, så snart hon hade
rest sig unp: — jag har burit
mig oskickligt åt genom att
lyssna på ert samtal lör att höra
hvarom det gällde; men då man
hör sitt eget namn nämnas och
då mun vet sig hafva fiender, är
det belt naturligt att man
lossnar för att kunna försvara sig.
— Ar det nllt, som ni har ntt
anföra till ert försvar? sadeniis-|
t liss Harcourt.
— I>»-t är åtminstone icke nllt
som jag kan säga, nådig fru,
svarade Griiee häftigt och var ännu ’
i den förhoppning, att hennes
matmor icke för något i verlden nkullu
vilja skilja sif) från sin yynnade
kammarfru. — .Jag finner väl, ntt
jag icke mera är duglig till
något i detta hus ... nykomlingar
hafva ärft min gunst oeh äga nu
allt ert. förtroende... Således,
nådig fru, om ni vill, så gör jag
kanske bäst om jag söker mig en
annan plats.
— Om ni så behagar, Grace,
sade mistriss Harcourt.
— Jag skall genast lemna ert
hus, om ni så befaller, nådig fru.
— Som ni behagar. Grace,
sade hennes matmor med olidlig
kallblodighet.
Grace brast i gråt: — Jag
hade aldrig trott, att ni skulle låta
det gå derhän, mistriss Harcourt!
jag som så lång tid varit er
gunstling! Men jag kan icke beklaga mig
öfver er, nådigfru; ni har alltid
varit mot mig den bästa oeh
älskligaste matmor, oeh hvad än må
hända, blir det min sista suck;
jag skall alltid lemna det bästa
vitsord om er och de kära
fröknarna.
— Det vitsord, ni kan lemna
om er sjelf. Grace, är något
mera betydande för er, tycker jag.
— Aili hvad-jag gjort oeh sagt,
fortsnlte den tröstlösa
kammur-frun — har blifvit förringadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
