- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1871 /
116

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ini

Nu ville vi också gerna veta,
huru många hum som hu ingått
i Mnjföreningen på hvar ort 1870
och 1871. Och derföre bedja vi
hår i Helsingfors att få några
vänliga rader derom frän alla
Alajföreningar i Finland, på det
att vi sedan må kunna hcrätta
det i Pääskynen och i
Trollslån-dan. Det måste ju vara en glädje
för alin, när man får låsa, att
många tusen af Finlands harn ha
lofvat hcskyddu de värnlösa
fåglarna.

Allt detta ställa vi nu i Guds
goda, allsmäktiga hand. Hans
kärlek och barmhertighet göre oss
alla skickliga till att tjena honom
uti det. goda på jorden. Af hans
nåd allena förvänte vi ock, att
Majförcniugarncs små arbetare,
som äro de minsta och svagaste
bland albi hans tjenare, må
i deras ringhet och svaghet dock
kunna göra hans heliga vilja och
utså frön för hans rike.

Kära barn, läsen hvad
aposteln Johannes skrifver i sitt
första sändebref, kap. 4, vers 16,
ty det är ett valspråk för
Majföreningen. Och våren sedan
glade af eder samvetes
vittnesbörd, glade i eder lyckliga vår
och i den sköna naturen!

Z. T.

Den goda fransyska
guvernanten.

(Furu. fr. n:o 14.) ’
Då Herbert slutligen hade
fästat sina oroliga tankar vid det,

som ban hade att läsa, lade fru
de Surville sin hand öfver boken;
ban stannade. — Låtom oss nu
betrakta den vackra asken, sade
hon. Sedan den hade varit i
Herberts och Favoriias otåliga
händer, förde Mathilda, som sjelf
knappt haile betraktat den, den till
fenstret för att med
uppmärksamhet undersöka den: — Det är icke
papper, ej heller papp; den
liknar mera ett skötilpaddskal, sade
hon. — Jag har aldrig sett
någonting dylikt; af hvad är den
då gjord?

Vid denna fråga tog Herbert
locket, som låg på bordet, och
förde det ur rummet, utan
Mathildas vetskap. Han återvände
några minuter derefter, och
räckande locket åt sin syster,
yttrade ban mod en rigtig uppsyn:
— .Ta<jr kan underråtta dig om
något, Mathilda; det är ett djur ..
jag skulle säga beståndsämnet är
af ott djur.

— Ah, åh! Herbert, hvad har
du gjort? utropade Mathilda: —
Du har helt och hållet
nedsvär-tat hörnet af asken!

— Endast ett litet hörn,
svarade Herbert — för att göra ett
rön. Jag har endast satt ett hörn
öfver ljuset, så som Isabella
brukar då hon förseglar ett bref.

— Min käre Herbert, huru
har du kunnat förderfva din
systers ask? sade fru de Surville
åt honom. — Jag trodde icke,
att du skulle tycka om att göra
illn.

— Nej i sanning, min fra; jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1871/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free