Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Den goda fransyska
guvernanten.
(Forts. fr. n:o |fi.)
Jag förskonar er från
berättelsen om in in ångest oc.li flen oro,
som jag lindé nit utstå förrän jng i
Boulogne steg om bord på ett
neutralt fartyg och afsegla do till
Bristol.
„Liksoin genom ett underverk
undkommen mit t fängelse
ochguil-lotinen, som väntade mig. ansåg
jag mig lycklig; men denna
lycka blef icke af ling varaktighet.
Jag tänkte på mill arme far, på
er, min goda mor, oin hvilkas
tiden jag var alldeles okunnig, och
dessa sorgliga tankar förgiftade
glädjon af min befrielse. Jag
fruktade snart att dö af hunger:
jag hade icke ätit på mera än
tjugofyra timmar. Jag strök hopplös
omkring på Bristols lifliga gator;
hvarje förbigående tycktes vara
djupt upptagen nf sina egna
angelägenheter och större delen
knuffade till mig utan att märka mig.
„Jag blef trött och jag satte
mig på en sten framför ett
värdshus. En qvinna afskakade sin
i|vast i dörren: jag aftorkade
vattendropparne, som hade stänkt
på mig, jag var för trött för att
förarga mig. Mon en
perukmakare, som gick förbi med en
peruk öfver sin arm, råkade i en
rasande vrede, då ban såg, att
vattendropparne hade Häckat hans
peruk. lian uttryckte sin vrede
på en blandning af engelska och
franska; jag anmärkte då för ho-
nom på franska,att hans peruk
ännu var -väl pudrad." Dessa ord
afkylde hans vrede och ban
märkte att jag äfven hade blifvit
förfärligt tilltygad af qvasten. Jag
försäkrade honom, att det var
ingenting i jem||förelse med mina
andra lidanden.
„Han ville lära känna mina
olyckor, emedan jng talade
franska, och under det jag följde
honom till det hus, der han skulle
aflemna peruken, berättade jag
honom, att jag icke halle ätit på
två dagar, att jag var en
frem-ling i Bristol och utan medel att
uppehålla mitt lif. Han rådde
mig, att gå till ett värdshus, hvars
skylt ban visade mig: (iobelet
d’ctnin (t en ii bägaren) och hvars
värd var mensklig och god.
„Jag beslöt, att vånda mig till
denna välvilliga man. Då jag
inträdde i köket, såg jag kocken,
som mod vigtigt allvar tillredde
en präktig sköldpadda. Åtskilliga
tjenare stodo omkring honom,
väntande med öfvertäckta fat på
sköldpaddssoppa!! och på stycken
af djuret, som blifvit beställda
till åtskilliga hus i staden.
Dessa fat engång fyllda gingo
oafbrutet förbi mig och deras
välsmakande doft låt mig uudergå
Tautidi qval. Jng satte mig på
en pall framför elden. Jag såg
mat, tillräckligt för mig, som
anständigheten förbjöd mig att
vidröra, ehuru jag var nära att dö
uf hunger: — O min Gudi sade
jag till mig sjelf: — hvad det
är lått för de rika att vara lic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
