Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Us
(’hirn. Det iir godt. livad mun
gör, det skall mim göra nf fri
öfvertygelse. Tänk, nin Maj
föreningen ändå skulle f;i rätt?
Z, T.
Gustaf Wasa.
(Forts. fr. n;o II.)
Den store konungen lönades ej
af sitt folk med den tacksamhet
lian sä väl förljenade; flere
uppror störde lugnet i riket oeh
bragte honom bekymmer; dock var
hans styrelsetill trots allt detta
ett synnerligen fridsällt skifte för
Sverige. I våra landsändar stod
det ej fullt så väl till. Ilär
rådde mycken jämmer och nöd; de
lägre klasserna voro utarmade
och förtryckta, och ställningen
förvärrades genom ett under
Gustafs sista år in|rättadt krig med
ryssarne. För sedernas
mildrande och den renare trons
utbredande hade flere framstående män
arbetat med mycket nil; ibland
dem må vi främst erinra oss vårt
folks odödliga välgörare Mikael
Agricola, som från en ringa och
obemärkt ställning banat sig väg
C3 f r* O
till vetande och verkningskrets.
Men huru oändligt mycket ban
och andre än gjort, ännu vida
mera återstod att utföra, och
läget var högst sorgligt i vårt land:
Fejden med ryssarne bestod
likasom de tidigare förefallna,
e-gentligen i plundringar, hvari
båda partierna utmärkte sig.
Konungen bemödade sig sa mycket
som möjligt att Utföra ett mera
ordnadt krigssätt, och detta med
särdeles goda följder; enär
fienden åter alls icke förstod sig på
manstukt eller lydnad för
anförarne. Soin prof på ryssarnes
oduglighet kan nämnas; att en
gång en synnerligen talrik armé
lät skrämma sig från Wiborg af
den enkla sak, alt ett. väldigt dån
hördes en natt. Man hade fört.
en mängd vagnar med hö inom
slottets murar, för att hafva dem
i säkerhet, men fienden inbillade
sig att det varit rytteri och fotfolk,
sotu kommit för att undsätta
de belägrade, och lagade sig
derför på flykten utan ntt skatta sig
visshet om huru det var.
Höfvidsmannen i Wiborg var då den
raska och hurtige Jakob Bagge,
som aldrig släppte ett godt
tillfälle ur händerna; han skyndade
ut och tillfogade motståndarne
stor skada. Jmi annan gång
sammanträffade vid Kivinebb en finsk
herreman Jöns Månsson med en
rysk styrka om 12,000 man; sjelf
hade ban blott 1,000. De ryska
bojarerna skral tade åt den lilla
hop, som kom emot dem; en
drack i allas åsyn fiendens
välgångsskål och kastade sedan bor»
bägaren. Men Jöns Månsson
hade några små fältstycken med sig,
och ryckte lungt fram ända på
1>istols skotthåll; sedan affyrades
cntionernn ett tu tre och så skarpt,
att fjädrarne röko af bojarernas
hufvuden. Vid denna
oförvån-tade oeh ledsamma helsning
funno liade anförare och manskap
bland fienderne rädliguat alt sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
