Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•2(14
ra alli| för »let «li> voro gotla
e-mot dom, blefvo de hvarken
11ng-lösa eller slösaktiga.
Dtl Edmund fyllt sitt tolfte år,
skickade lians vän, Gilbert en
dag efter honom, och sade, att
hans husbonde tillåtit, honom att
taga en gosse i huset för att
hjelpa sig, och att ban sjelf skulle
få välja hvem ban ville. En
så-dan plats var naturligtvis
mycket efterfikad, men Gilbert
förklarade, att ban föredrog Edmund
framför alla andra, emedan ban
visste, att ban var en flitig,
ärlig, stilla och sannfärdig gosse.
Edmund inträdde således uti Mr.
Nelsons tjenst. Hans nya lif
behagade honom pä det högsta, ty
ban fick god föda, goda kläder
och rönte ett vänligt bemötande,
och för hvarje dag blef ban
alltmera van vid sina åligganden,
för hvilka ban till en början
visat sig så oskicklig. Han
bemödade sig ifrigt att göra såsom
Gilbert undervisade honom, och
var så tjenstvillig emot. sina
mcd-tjenare, att ingen kunde låta bli
att tycka om honom. Men ban
måste underkasta sig en klädsel,
som till en början särdeles
misshagade honom: ban såg sig
nemligen tvungen, ntt nyttja strumpor
och skor, och dessa plågade på
det högsta lians fötter, som
hittills varit utan alla bojor oeli
band. Oeh då ban sedan
passade upp vid bordet, förde ban ett
sådant oljud med sina stöflor, att
alla liaus kamrater gjorde narr
af honom. Han omtalade sina
missöden för Mary, och denna
goda syster lyckades efter
inånga fruktlösa försök att åt honom
tillverka en slags fotbeklädnad
a T tyg med af hampa flätade
sulor. Sålunda klädd om fötterna
kunde han ga på sin husbondes
parkett golf utnn ntt åstadkomma
det allra minsta buller; oeh som
hans skor icke kunde nyttjas ute,
kunde han aldrig glöinmn att byta
om då han skulle gå uf,
hvarföre han också alltid inne hade
rena och snygga fötter. De
manliga tjenarnc kunde icke undgå
att märka, att Edmund numera
icke gick så tungt; och
tjenste-flickorna å sin sida, anmärkte
nted nöje, att han icke mera med
sina fötter hvarken smutsade golf
eller trappor. Då man berömde
honom derföre, sade han, att det
var sin syster Mary, som ban
hade att tacka derför, samt
visade den fotbeklädnad hon för hans
skull uppfunnit.
Isabellas kammarjungfru
beställde sig genast, ett par dylika
skor och skickade en dag åt
Mary elt vackert stycke tryckt
kali-kot till foder uti iletn. Den
skickliga sömmerskan hade snart
utfört denna beställning till
kammarjungfruns stora belåtenhet:
Edmund hade rådt henne ntt
begagna sig af segelgarn i stället
för hampa, och Mary fann snart
att låd et var godt, ty sulorna
blefvo derigenom lättare gjorda
och sannolikt äfven starkare.
Kammarjungfrun, som var stolt,
öfver sina nva skor, visade dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
