- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1871 /
207

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

unda nyssuppbygdt hus. som då
stod obegagnadt. Det tillhörde
Mr. Harvey, Rossmores egare,som
»lit ännu befann sig uti England:
det var ett i allo prydligt neil
nätt litet bus samt synnerligen
pnssligt för dem; men hyrnn vnr
lio guinéer om Aret, ooli det var
mera än Mary kunde åtaga sig
ntt bctnln. Tre guinéer tycktes
henne vnra den högsta summan
hon kunde gå ut med; dessutom
fick hon höra, ntt flere anbud
derpå redan blifvit gjorda; och
som förvaltaren, Mr. Hopkins, för
öfrigt icke heller var hennes vän
förtviflade hon om ntt erhålla de
efterlängtade rummen. Hennes
bror var ännu mera ledsen
deröfver än hon sjelf, emedan ban
så gladt sig åt det. nära
grannskapet med systrarna. Han
erbjöd sig att ärligen af sin lön
gifva en guinée, och hans vän
Gilbert åtog sig att tnla för dem
lais förvnltnren och böra åt 0111
icke någon af de personer, som
redan gjort sina anbud, skulle
vilja afstå ett par rum nf
byggningen oeh sålunda förena sig
oni hyran med Mary. Men
inga andra hade hört på dem än
en stygg och grälig gammal
qvinna, samt en man, känd för
sin processlystnad. Mary ville
icke hafva någonting gemensamt
tned dylika mcuskor, och ville
icke heller för Mr. Nelsons
döttrar ttila om saken, ty hon vnr
hvarken påHugcn eller
ogrannln-ga, och hennes
beskyddarinna-lindé redan gjort sn myckel ful

henne, att hon skulle hafva
rodnat öfver ntt nödgas bedja ileni
om mera. Ilon återvände
derföre belt sorgsen till det gamla
slottet, till sina små syskon, som
med otålighet väntade henne, och
som trodde, ntt hon" för dem i
hyn funnit en vacker bostad, belt
nära intill den käre brödren.

— Dåliga nyheter, mina
stackars små systrar, sade hon då
hon steg in.

— Dåliga nyheter äfven för
dig, Marv, svarade dc båda små
flickorna och sågo belt olyckliga
ut.

— Hvad har då händt?

— Vår stackars get har dött.,
svarade Peggy; se, der ligger
den under den der stenen; man
kan blott se dess ena fot,
stackars kräk: vi ha icke orkat
lyfta upp den stora sten, som
fallit på den; i inorgse berättade
Betsy hår bredvid, alt hon sett
den klifva på ruinerna och med
sina born skrapa mot den
vacklande skorstenen.

— Jag liar mera fin engång
kört det stackars kräket bort från
samme ställe; ty jag var alltid
rädd för att den der stora
stenen skulle störta öfver den.

Denna get, sora länge varit
Marys och hennes systrars stora
favorit, begrets bittert af dem.
Då Edmund kom, hjelpte ban dem
att vältra bort den stora stenen,
som pä ett sä förfärligt sätt
sönderkrossat den, Mellan de
ar-bettade pä ntt få undan den
e-norttw stenen for att kunna g räfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1871/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free