Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
8
det gulil, som ni hittade i slottet
Rossinores ruiner?
Förgäfves berättade Mary
huru nllt tillgått: hon såg tydligt
ntt han ej sntte den ringaste tro
till hennes berättelse, emedan
hennes godti namn och rykte vnr för
honom lika. obekant, soin för de
flesta andra närvarande. Hon
lemnade marknaden det fortaste
hon kunde, och huru mycket hon
An sjelf sökte intala sig tröst, så
återvände hon dock hem sorgsen
Och tankfull. Hon sökte, förströ
sig ined träget arbete och trösta
sig med, att det dock fanns iveriden
tvenne vänner, som icke tviflade
på hennes ärlighet och som icke
skulle öfvergifva henne och
hennes syskon.
Isabella och Carolina uttalnde
äfven öfverallt sitt obegränsade
förtroende till de unga värnlösas
ärlighet; men det stod icke då i
deras förmåga att medelst bevis
styrka denna sin öfvertygelse.
Förvaltaren och dennes vänner
upphörde icke att upprepa det
guldmynten blifvit undansnillade
under vägen emellan M. Nelsons
och hans hem, och de unga
fröknarna klandrades mycket för det
de fortforo att skänka sitt beskydd
åt dessa för stöld misstänkta barn.
De stackars värnlösa befunno sig
derföre i en svårare belägenhet
än någonsin då vintern inföll, och
deras välgörarinnor lemnade
landet för att tillbringa den
stränga årstiden i Dublin. Det
gamla slottet skulle slå ännu ott år,
hade muraren sagt; men oaktadt
utsigten att snart blifva utan
passande bostad, var del icke dennn
oro, som uppfyllde Marys
tankar.
Då hon sent en afton skulle
läggn siir, hörde hon någon
ifrigt hulta på porten: - Mary,
är du ännu uppe? öppna åt mig!
sade en röst sotn tycktes tillhöra
Betsy Green, postmästarens
dotter från närmaste by.
Mary öppnade för sin vän, oeli
frågade henne hvad hon denna
tid på natten väl kunde vilja.
— Gif mig en acxpencc-slant
och du skall få veta det; men
väck upp Peggy och Nancy. Se
hår ett bref med din adress som
just anländt med posten; jag
sprang genast hit med det,
emedan jag visste huru glad du
skulle blifva att få det: jag kände
nemligen igen din brors stil på
utanskriften.
Peggy och Nancy voro snart i
rörelse, då de hörde att det
handlade om ett bref från deras bror.
Vid skenet af ett af hans ljus
läste Mary följande ord:
*Mina goda systrar.
Glädjen er! — Jag har alltid
sagt att sanningen slutligen skulle
blifva upptäckt oeb vårt namn
alltid förblifva utari fläck. — Men
jag vill icke berätta er någonting
innan vi äter kommit tillsammans,
d. v. s. förrän i nästa vecka; ty
vi skola återkomma, (vi d. v. s.
min husbonde, min matmor och
de unga fröknarna — Gud
välsigne dem! — samt M. Gilbert
och jag) vi skola återkomma till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
