Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215»
pernå omkring mig. Ingen
tycktes vidare observera mig, en stor
del sof redan. Nu då jng i mer»
lugn kunde se mig omkring,
i-genkftnde jng stället, hvnrest jng
s:l ofta förr hade iekl ined mina
skolkamrater. Då vi stundom
åtföljda af våra lärare gjorde
långa skogsvandringar, hade vi valt
denna dal till hviloplats, oeh jag
visste derföre o eks A, att der icke
långt ifrån fanns en källa med
klart oeh godt vatten, lluru
gerna hade jag nu ieke gått dit neil
till källan för att släeka min
brinnande törst, som isynnerhet efter
det torra brödet blef rätt
kännbar: men jag vågade i trots af
alla de sköna löften man gifvit
mig, ej röra mig ur fläcken;
i-synnerhet fruktade jng för, att
man åter skulle taga hunden
i-från mig. Medan jag tänkte på
allt detta, såg jag åter den gam-1
la mutter närma sig min plats;
hon bar försigtigt ett stort
tennkrus, det var bräddfullt — och
räckte mig det med de orden;
„du har spisat af milt bröd, min ’
gyllene Junker! drick nu af min
bägare och släck din törst, att
ditt hjerta kan sofva lugnt!"
„Är det vatten?" frågade jag
raskt: „det är rent vatten!"
svarade hon, i det hon drog sin
tandlösa mun till ett grin: „men jag
har hällt något deri, för att ge
det en mild smak;" oeh hon
sat-le med dessa ord bägarn till
munnen, och tog en klunk deraf. Det
var mig väl svårt nog, alt
dricka efter en sådan mun: men e-
mellertid var min törst så
pinsam, att jag dock öfvervann min
vämjelse, emottog bägarn af
hennes hand, och smakade af dess
innehåll. Det. våren iskall dryck,
hvilken hade en obetydlig smak
nf surt och söte, som icke var
obehaglig. Då jag trodde mig
kunna vara säker på att det icke
var bränvin, eller något dylikt
starkt deri, så tömde jag kruset
till botten, oeh kände mig snart
vid denna läsknmg som på nytt
född. En underlig, mig hittills
obekant kraftig värme
strömmade genom mina ådror, och
gjorde att mitt hjerta klappade lätt
och gladt. Jag reste mig på
knäna, och såg mig omkring med
långt större säkerhet och frihet
ån förr, och om jag icke hade
kännt mig något, styf i benen af
den långa och häftiga
vandringen, samt af dagens öfriga
besvärligheter, hade jag visst
sprungit upp och spntaernt omkring.
Nil deremot lade jag mig
tillbaka, ined nacken pä Sultans länd,
Öch kikade upp till den mörka
himmelen och de klara stjernor
som tindrade emellan bokarnes
topppar. De tvenne eldnrne
begynte sjunka tillsammans oe.li
slockna, en efter annan af
zigue-narne sm ögo sig till hvila : Långt
inne i skogen hördes dä och då
ett ljud, som skriket af ett eller
annat djur. Jag kände mig så
innerligt förnöjd, bela verlden
tycktes mig så vid, och jag log
till och med ett par gånger, så
att det gluckadc inom mig, u-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
