Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
små fogltirnua hårda öde, men
insågo att detta var det liåsta som
med dem kunde företagas. Men
Otto var mycket ledsen på sin
far oeli sade att Pappa var bin
obeskedlig gom ville lata dödade
stackars foglnrna — och
»Pappa", sade ban, »nu hör Pappa ej
till Majföreningen, ty der står,
att man ej får döda någon fogel."
Dc små fngelungarna begrofvos
högtidligt af barnen, men de
voro innerligt bedröfvade öfver att
de ej förr råkat komma till
trädgården sä att de med goda ord
kunnat. förmå arbetskarlarne att
skona boen och varsamt flytta deru
till en annan plats. Möjligen hade
ile små foglarnes lif kunnat räddas.
»Men vi böra ändå bestämdt
till Majföreningen", sade Ina, med
bela styrkan af sin öfvertygelse.
»Ty jag tror att den som
uppfyller Majföreningens löften, Uen
hör (lit. Och det var visst
rysligt at.t låta döda de stackars sina
fågelungarna, men det hade
varit mycket grymmare att
långsamt låta dem dö af hunger och
köld." _ —a.
Hvad det blef af henne.
Svarfverskan hade läst
romaner och derföre lätt hon döpa sin
lilla dotter till Nydia efter en
blind flicka som bon läst om.
Detta tyckte graunguiuinorna
vara mycket okristligt. Nydia
hade varit en hednisk flicka, huru
skulle inan kalla ett kristet barn
efter henne, tyckte en. En
annan menade, att bartlett visscr-
serligen nu hade friska och
klara ögon, men att så der trotsa
och låta döpa flickan med
samma namn som en blind.... En
tredje undrade rno icke
alltsammans vara ett misstag, det skulle
väl vara Lydia. Men
svarfverskan blef belt manquerad, skulle
hon icke kunna skilja N ifrån L,
hon som alltid af presten fått.
beröm för sin läsning. En del
tänkte, att det var bara högfärd,
svarfverskan ville icke låta sin
lilla dotter heta som ile andra
flickorna i byn. Och Nydia
hette flickan. Svarfvarpnppa var
litet förlägen öfver detta påhitt;
när det icke var Lydia,
hvilket namn, ban ofta läst i bibeln,
så kunde ban omöjligt minnas
hvilken bokstaf ban skulle säga
i stället för L. Ån blef det
Wy-dia, än Pydia, än Svdia, men
aldrig blef det Nydia.
Svarfverskan tyckte, att hennes gubbe
visserligen var en bra karl, men
litet björnaktig var ban, det
kunde ej nekas, efter ban ej kunde
lära -sig någonting så enkelt som
sitt eget barns nninn.
»Det är bäst jag kallar henne
Trina", sade svarfvare|| slutligen,
otålig öfver att ständigt nödgas
bråka med det konstiga namnet.
»Och du kära gumma kunde
hellre stoppa mina strumpor än läsa
de der romanhackorna, som ändå
I föra bara förargelse med sig i
, huset."
Om svarfverskan fortfor med
I sina romaner, vet jag icke, luen
nog blefvo strumporna stoppade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
