Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mamma, mamma, ott fogelbo,
ett fogel bo, Hera små fogelbon,
med ungar uti."
Inne i Pappas kammare
undersöktes nu boen ordentligt med
sitt innehåll. Uti ett af dem fanns
tre ungar, uti det andra två, oeh
i det tredje endast en. Troligen
hade flera fallit ut ur boen oeh
omkommit. Blott några af dem
rörde sig oeh öppnade emellanåt
näbben. De sågo mycket fula
och hjelplösa ut. De voro
alldeles ofjädrade, nakna och gråa,
med stora, svarta fläckar i
stället för ögon, och
oproportionerligt stora näbbar. Men boen?
Huru otroligt mycken möda
hade ej de små foglarna haft att
bygga sig dessa nästen, huru
många tusende gånger lindé de ej fått
flyga upp till takåsen, innan de
hunnit samla denna mängd af
hö-strån, halm, fjäder, dun — ja,
der fanns till och med en half
alns bing bit af ett förslitet
snöre, hvilket af sina färger
igenkändes vara si i ngn t af barnens
moder.
»Men hvad skola vi göra med
dem?" var alla barnens ängsliga
fråga.
Evert ville spika upp en
cigarrlåda under det utskjutande
taket af ett lider — vackert
placera boen i lådan och sedan
hålla vakt öfver om fogelniodren
skulle återfinnn sinn försvunna
små ungar. I annat fall skulle
barnen söka maskar och fangn
flugor at de stackars öfvergifna.
Barnens föräldrar sade, litt de
små ungarna ovilkorligt skulle
omkomma af hunger och köld
piil modren ej skulle finna dem;
de sägo redan halft döende ut.
Men Edvard ville försöka och
skyndade sig till trädgården för
att se åt oni der ännu skulle på
gången eller i gräset hittas
någon nf de. ungar, som förmodades
vara från boet förkomml. Vid det
han sökte efter de förlorade såg
hnn en svala, soin under ett
oroligt pipande kretsade omkring det
ställe, der fogelboen varit.
Slutligen, likasom den varit trött uf
6ökande oeli oro, satte den sig
på eu bjelke af taket. I
detsamma kastade sig en stor, grå kmt
öfver den arma fogeln, hvars
bekymmer och oro voro slut i
samma ögonblick.
Edvard återvände från
trädgarden ined denna berättelse och
nu var barnens bekymmer större
än förut, ty hvilket bo tillhörde
denna, nf katten dödade fogel?
Dess uiifjar skulle långsamt
pinas ihjäl af hunger och köld och
hvad återstod för att rädda dem
från detta öde. Huru man
funderade, iusåg mnn att alla de
stackars ungarne, hvilka ännu lefde,
skulle gå detta öde till mötes.
»Det enda som står att göras
för edra skyddlingar, sade
fadren, är ntt göra pinan kort och
bedja Pekka döda dem, s;i fort
och hnstigt som möjligt. J
kunnen ej skydda dem för köld oeh
hunger och en kantig död är för
dem nu en välgerning."
Barnen fällde tårar öfver de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
