Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215»
„Ack! det var icke min
pappa, det var direktören, jag har
intren pappa och ingen mamma
heller."
„Huru har du då kommit till
sällskapet?"
„Det vet jag icke."
^Hvarföre gömde du dig hår
hoa oss?"
„Jo, jag hörde i går af Nydia
att. hon åter sig mått alla dagar
med bröd, men jag har många,
många gånger varit hungrig och
jag tänkte____att jag hellre
ville bli här hos er än resa med
direktören, ban är så sträng, så
sträng och jag kan icke dansa så
lätt sedan jag en gång vrickat
min fot."
„Arma barn!" utbrast
svarf-verskan, „rnen om de nu komma
och söka dig."
„Då vill ni väl icke ge bort
mig igen I" bad den lilla
bevekande, „men jag tror inte att de
komma, för de skulle resa med
ångbåten i natt och de bry sig
icke så mycket om mig när jag
icke kan dansa. Jag rymde en
gång förut och då sökte de mig
icke heller, men en botide som
fann mig i skogen förde mig
tillbaka till direktören."
Svarfvaren och hans hustru
blickade rådlösa på hvarandra,
men Nydia fattade sin nya
kamrats hand och ledde henne till
bordet, „här är mitt bröd och
mina poteter ät så mycket du vill,
sedau gå vi till källan för att
dricka."
Den lilla Elvina lät sig väl
smaka och sedan hon blifvit mått,
sprungo dc båda barnen i
trädgården och började leka der hell
sorglöst. Elvina hade rätt, man
sökte henne icke,
konstberidar-sållsknpet hade rest och
svarfvu-rens beslöto ntt åtminstone
tillsvidare behålla den lilla som så
förtroendefullt trängt sig
initieras fattiga koja. Den vänliga
pastorskan skickade en omgång
enkla men goda kläder, så att
Elvina icke mera behöfde nyttja den
urvuxna trasiga klädningen som
hon haft hos direktören. Några
vänliga grannar hjelpte också ined
hvarjehanda, en färsk bulla eller
en bytta mjölk, litet ull eller
några klädespersedlar. Snart hade
Elvina blifvit van vid sitt nya
hem och trifdes mycket bra.
En dag på hösten stannade en
resvagn utanför svarfviirens
stuga. Förundrade skyndade
innevånarne till fönstret. En herre
och en fru stego ur och inträdde
i den låga boningen. Sedan de
helsat, sade herremannen: —„jag
ser att här bor en svarfvare och
som jag har ett litet arbete, ville
jag fråga om ni kan åtaga er det.
Vi äro egentligen långt härifrån,
men ämna stanna några veckor
här på orten hos en slägtinge."
Medan männen talade om
arbetet, sp rå kade fruntimret med
svarfverskati och hennes lilla
Bkö-ua dotter. Ilon tycktes vara
alldeles intagen af barnet oeh då
hennes man slutat sitt samtal med
svarfvaren, sade hon några ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
