Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215»
till honom |>à ett fre mm nn do
språk. Hnn nickade jakande och
nu började, den fremmande frun
berätta för svarvarfolket alt bon
icke hade några barn, men att
de länge önskat sig en
fosterdotter och frågade om de ickc
ville lemna den lilla Nydia åt
henne. Men svarfverskan koin för
väl ihåg sin ångest den natten
hon drömt om att man ville taga
hennes barn ifrån henne.
„Nej, goda fru! Vi äro väl
fattiga, men vi kunna ieke skiljas
vid den lilln", utbrast, hon.
„Och hvad säger ni?" frågade
frun vänd till svarfvarcn.
Han stod oeh vred sina
händer och tycktes kämpa med sig
sjelf. „Gud skall veta att hon
varit mina ögons ljus ocb mitt
lifs glädje — jag vet icke huru
jag skulle bära mig åt utan
henne. En hel hög af guld hade
ieke kunnat locka mig att sälja
henne åt kostbcridaren .. men...
att blifva upptagen som eget barn
hos goda menniskor der hon
skulle få löra ett sorglösare lif än i
vårt fattiga hein, det vore ändå
en lycka för henne. Jag har
alltid tänkt huru (let skulle gå för
dc der små fina fingrarne att
göra tungt och groft arbete
kanske vår Herre skickat er bit
för att bon skulle få det lättare ..
hon är också för liten för att
länge sakna oss... ocb den
fattiga. .. och vi.. . nå vi få ickc stå
i vägen för hennes lycka."
Det var som om de många
orden uttömt den starke arbetarens
sista krafter, han sjönk ned på
en bänk och gömde ansigtet i
sina händer. Alla stodo djupt
rörda. *
11 v» ifö re är år Pappa så
ledsen, mamma?" frågade Nydia.
„Han är rädd att du skall gå
ifrån honom att fara bort med den
vackra frun."
Nydia sprang fram till sin
fader, klef upp i lians knä och tog
bort hans händer från ansigtet.
„Var icke rädd, Puppa, jag
stannar nog hos dig."
Fadren smekte och tryckte
henne hårdt till sig. „Du skulle få
så vackra kläder och granna
dockor och leksaker och allt godt",
sade han.
„Men jag skulle inte ha’
pappa och mamma", invände Nydia.
„Den goda frun skulle bli din
mamma."
„Men jag skulle icke ha’ dig
och min riktiga
mammautropade bon gråtande.
„Gud välsigne dig, barn!
Ingen skall tvinga dig att gå",
utbrast svarfvarcn.
„Goda fru, ni ser huru svårt
det är", sade svarfverskan.
,.Jag förstår det väl", sade den
fremmande, och det år ju det
naturligaste. Jag vill icke mera
< C
bedja er derom."
„Men vi hafva en liten
fosterdotter, som på ett märkvärdigt
sätt kommit till oss. Ilon är, som
vi tro, värnlös ocb skulle väl
gerna lemna vår fattiga koja för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
