Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’310
skola» är tråkig. För mig är det
ott nöje ntt uppstiga för de
slitna trapporna lill
studerknmmn-ren. Jag tänker dä: nu går jng
upp till vishetens tempel och när
jag stiger ned, är jag en hel hop
klokare, llvnd det beträffar att
jag ej är någon »pojksjäl" så vet
jag ej så noga huru det hänger
ihop, ty du knn oj neka att icke
jng vnr lika god i leken som dn,
kamrat, jag kunde sitmnn, rida.
slå boll, springa i kapp, ro och
slå kullerbyttor nästan lika bra
som du; jag säger nästan ty du
är ju en riktig mästare i nlit det
der, och man kan icke gerna
öfverträffa dig deruti. Dock var
jag ju glad oeli yr nog och
leken är mig verkeligen kär, fast
jag alltid gerna återvänder till
boken. Det der »spektaklet" du
skref om, gjorde mig först ledsen
på dig, ty det är, som du säger,
dumt ntt förtreta stnå
försvarslösa flickor, men sedan blef jag
lugnad när jag vände om sidnn
i ditt bref och läste om
bagarboden och 50 penni stycket.
Något nytt har jag just ieke att
berätta. Mina dngar förflyta så der
temmeligen lugnt och den ena är
nästan lik den andra. Jag stiger
tidigt upp, gör en lång
promena-de på någon nf mina
älsklings-stigar i skogen, läser minn lexor,
åhör magisterns föreläsningnr och
sysselsätter mig med lilla Nanny
eller följer ined pappa på egorna
och 0111 aftnarne, då lexorna äro
undangjorda, sitter jag inne hos
mamma, läser jag för henne eller
spelar piano. Du tycker säkert
att det låter tråkigt, men jag
älskar obegripligt detta sköna
stilla lif och vårt gamla Ragnarsby
som nu är höstlikt och tomt men
ändå så vackert ined sina
ståtliga klippor, sina skunnnnnde
böljor oeh sin gröna barrskog.
Löfträden äro nu lüflösa men de
hoppas på våren, likasom jag.
Du vet af gammalt, gode
Ger-hard, att jag är en dålig
brefskrifvare och förstår derföre att
jng har ingenting vidare att
skrifva om. Derföre slutar jag.
Framför min vördnadsbetygelse till
dina goda föräldrar. Helsa din
syster Ililnia och säg att jag år
mycket tacksam för ntt hon ville
hafva mig till bror, men att jng
fruktar kon kunde finna mig
tråkig i längden.
Sänd mig snart åter ott af
dina muntra bref beder din vän
Robert.
Bref
från Gerhard till Robert.
Käre Kobert!
Ett spratt, ett stort spratt har
händt mig. »Icke så ovanligt"
tänker du, allvarsamme vän och
det är sant, ty genom min
öfverdåd i gli et ädrngcr jag mig
hvarjehanda obehagligheter; denna
gång är det dock någonting
ovanligt
Vi lindé gymnastik, i skolan,
min älsklingstimmc, (du vet jag
har berömligt för gymnastik). Jag
hade redan gjort en mängd
ställningar, hoppat och klängt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
