Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
niälde »Jakob ocb tog sin långa
båtshake, samt begnf siir ut i
mörkret. Åter ljöd ett sakta skri
genom stormen, just som »Jakob
öppnade dörren, Han skyndade
till stranden, der ban hade sina
fiskerirodsknp oeh sin båt.
Under det hnn sträfvade fram mot
stormen, märkte ban på afstånd
en stor svart massa ligga ån
öfverst på vngortHlB spetsar, än åter
nedsjunkande mellan dem. »I)et
måste vara nånot
förolyokndtfartyg", tänkte Jakob, »oeh säkert
var det någon skeppbrutens
nödrop, som nådde mina öron." I
detsamma hördes ett väldigt brak
der ut på böljorna, som
öfverröstade stormen för ett ögonblick
Oeh når Jnkob nu såg upp, var
den stora svarta massan
försvunnen från hans åsyn. „Dcr har
gått i qväf, det har gått iqvaf",
6ado ban för sig sjelf, »törnadt
på någon af de hvassa
skärklipporna derute i bränningen. Gud
skydde de arma menniskorna!"
Och derefter stötte den modige
fiskaren sin båt i dc skyhöga
böljorna. Men han lindé knappt
hunnit några famnar ut, innan en
ofantlig våg slungade honom och
hans bräckliga båt iångt upp på
stranden igen. Den fromme
Jakob reste sig med möda åter upp
och såg sorgset på sin sönder-
krossade farkost, då han med
detsamma märkte nåant mörkt
föremål ligga bredvid båtens
spil-ror uppkastad) på stranden. Unn
undersökte detsamma oeb
uppgaf ett högt rop, då ban
varsnade alt det var ett litet
menniskobarn, som låg fustbundet i en
kista. Varsamt lyfte hnn upp
kistan och bar henne in i sin lilla
stuga. Snart hade den goda
»lustina och Jakob löst det lilla
barnet. från kistan; men det
vnralldeles dödt oeh kallt oeb lindé
sina stora halföppua ögon med
cn smärtsam, brusten blick fästade
i taket. »Stackars liten engel",
utbrast den goda Justina och
kysste det stelnade barnet med
tårar i ögonen. »Ah, Herre Gud,
kunde du ej låtit detta barn
lefva, som så underbart blifvit
kn-stadt i våra armar!" Men
barnet var dödt och blef oj till lifs
igen, oaktadt det goda
fiskarfolkets nlln bemödanden. Då intet
|ini]), |atle mor »lustina det med
en snöhvit duk omsvept på ott
bord. Derefter sedan Jakob ännu
en gång forskat långs stranden
efter någon hjelpbehöfvande
nästa. gick det fromma fiskarfolket
till sångs, sedan de innerligen
bedt Gud beskydda alla, som
voro i nöd, donna fasliga natt.
(Fors.)
HELSINGFORS,
T Ii p o <1 u r £ ü il o r Ii o 1 ni R b o k Krye k e r I, l h 7 1.
]företedt: L. Ueimbürger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
