Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förunderligt stärkt, afdennasönin,
reste lian sig upp ocli såg sig
omkring. Atpr hefnnn hnn sig ju
i ilen lugna sköna dalen, och del
måste således åter hufva varit en
dröm, som gyckla! med honom
under natten. Mod friskt mod
och stärkta krafter begaf han sig
derefter åstad på sin vandring.
Till sin förvåning märkte hnn nu
en liten välbanad gångstig
alldeles framför sig; förut hade ban
ej sett tecken till någon sådan i
dalen. Dristigt, utan att långe
betänka sig, steg ban emellertid
på, och under vägen var
förnämsta föremålet för hans tankar den
underliga dröm eller syn, som
ban haft. Medan ban gick med
detta i tankarne, vände ban sig
oin för att ännu engång kasta en
blick på ilen underbara dalen.
Och se, pà cn af de närmaste
bergspetsarne syntes plötsligen
stanna en lätt, ljus molntapp.
Hastigt skingrade den sig derpå,
och då visade sig för Alfonsos
förvånade blickar cn sådan
vacker, ljuslockig page, som ban i
drömmen skådat, och vinkande
med bauden syntes ban liksom
bjuda honom ett gladt farväl.
Derpå uppsteg åter den lätta
molntappen och försvann i den ljusa
rymden. Skulle Alfonso nu
taga det för en engel eller en nf
bejrgskonungens svenner? Jn, det
visste han verkligen ej.
Emellertid började genom denna
händelse nattens dröm att mer och
mer af honom betraktas såsom
verklighet. Och ban besinnade
derefter och begrundade noga do
besynnerliga ord hergskonungen
sagt honom om att ban skulle
frälsa dennes rike frän förstöring
och derigenom befrämja många
menniskors välfärd. Allt hvad
som itu på en kort tid inträffnt
ined honom föreföll honom, då
ban närmare tänkte derpå, högst
förunderligt.
Emellertid hade ban nu
vandrat halfva dagen, och allt
syntes ännu gångstigen framför
honom. Solen, som stod högt. på
himlen, började sända heta
strålar på Alfonsos hjessa, så att ban
snart fann sig föranlåten att söka
hvila i skuggan af ett träd. Snart
inslumrade ban äfven här. Efter
en timmes hvila stod ban upp i
afsigt att fortsätta vandringen,
inen stannade häpen, ty ban fann
sig nu i en trakt, så olik den ban
förut tågat igenom, alt ban
ovilkorligen måste märka det, Här
utbredde sig nu för honom en
tjusande nejd med dc härligaste
skogar och ångar; och der
borta på afstånd höjda sig
tornspirorna och tinnarnc af en stor
stad. En sådan hade Alfonso
ännu aldrig sett, och man kan
derför tänka sig hans förundran.
Sedan ban en stund skådat sig
mätt på (let vackra landskapet
och ingenting annat dessutom
• *
var att göra. fortsatte ban åter
sin vandring. Nil varsnade ban
ej mer den lilla stigen, utan en
bred landsväg, som strök fram
öfver den fruktbara slätten. Han
hade på donna tågat en liten tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
