Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sagdt nelt gjordt. Den lille
sattes att bo ined grisen, men
detta lyckades ej bättre, an att
grisen åt upp honom i en
munabit. Knapps, var det gjordt.
Gumman märkte det ocb bli f
sä häpen, nit bon i första
häpenheten ville slagta grisen. Redan
stod hon färdig, och det skulle
ha varit slut med grisen, om ej
gumman hört en späd röst säga:
Hvad tänker du göra, morlilln?
jag mår ju ganska bra! — Det
var åter den besynnerliga
varelsen, som skrattande satt p;\
gri-Bens rygg-
— Nu skall jag båttre förvara
honom, tänkte gumman, och så
bäddade bon den lille på hö i ett
ämbare, som stod invid dörren.
Rätt som det var, kom gummans
gubbe törstig från åkern, tog
äm-baret och sänkte det djupt ned
i djupaste brunnen. — Hvad i
verldens dag bar du gjort? sade
gumman. Du har dränkt mitt
allrararastc kräk!
Ilönsgubben blef rädd och flat,
ty hnn hade stor respekt för sin
gumma; men innan ban ännu han
svara något, hördes åter <len
späda rösten såga: det gör ingenting,
mor lilla; här mår jag ganska
bra. — Det var återigen
varelsen, som satt och skrattade
grcn-sle på ämbarct.
Detta faun gumman slutligen
vara något besynnerligt. Hon
knep sina stora glasögon kring
näsan, betraktade den lille på
alla Bidor och sade till honom:
hvad är du för en?
— Jag år en varelse, svarade
hnn.
— Hm, sade gumman. Nå,
hvarifrån är varelsen hemma?
— Ofvernllt och ingenstädes,
O ’
var svnret.
— Jaså, det var mycket
begriplig», menade gumman. Nå,
hvad heter varelsen?
— Kalla mig: Lilla Genius.
— Står det i almanackan?
— Sök!
Gumman sökte, med och utan
glasögon, men fann ej i hela
almanackan ett liclgon med
namnet Lilla Genius. — Jag förstår,
sade hon. Varelsen är en flicka,
förnamnet är Lilla, och
tillnamnet år Genius. Det är
underliga namn, som folk nuförtiden
ger sinn barn. Men när jag rått
betänker saken, så bo vet, om
kräket ens är ett riktigt
menniskobarn. Svara, unge: Hvar är
(litt prest bevis?
— Prestbevis? Hvad är det?
— Nej, hör nu, detta är
aldrig på rått, tänkte gumman.
Kräket vet ej ens livad ett
prestbevis är; det år säkrast, att jag på
något beskedligt vis blir af med
Lillan. Vördig prosteri måtte
väl vctn rad, ty si, jag vill ickc
hafva något trolltyg i huset. —
Ilvnrpa gumman sakteligt
stoppade Lilln Genius in i en korg,
knöt stadigt en duk deröfver oeh
gick med korgen till prestgår-
| den.
— Vördigste prost, sade
gumman, när hon kom fram, här år
ett underligt kräk, anm jag hit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
