Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’362
de lion det, och i Öget glittrade
på èamraa gång en tår.
Nero, den gamle hunden
hoppade upp på honom, skällde,
gjorde tusen krumsprång och tjöt högt.
a i’ fröjd.
Men nu anmärkte modren att
Erik visat var hungrig efter
resan oeh had Hickorna ställa till
om kaffe, samt kort derpå sutto
de alla kring det lilla
kaffebordet ocb Erik lät sig väl smaka i
det ban prisade de varma
hvete-bullorna, som ingen i verlden
kunde baka ypperligare än gamla
Stina, påstod ban med en vänlig
nickning åt gumman, hvilken han
upptäckte stående i dörren med
förklädessnibben torkande sina
ögon, ty hon var både rörd ocb
glad.
Etter kaffedriekningen gaf sig
Ninni ingen ro innan hon fick
Erik med sig i systrarnas
gemensamma ruin, der hennes lilla
fen-stororangeri trifdes alldeles
utmärkt. Med stolthet visade hon
honom isynnerhet en vacker
rosenbuske, der bela fem knoppar
lyste så mörkröda och af hvilka ett
par helt säkert skulle slå ut i
morgon, på sjelfva juldagen, så
trodde den lilla
blomstervårdarinnan; och först, nu fick modren
en ensam Stund med sin älskling.
Hon förde honom i fadrens
forna rum, som nu skulle bli lians,
visade honom bokskåpen,
böckerna som varit, fadren så dyrbara
och sk rif bordet med den gamla
skinnbeklädda skrifstolen, nu nött
oeh sliten, ty inan hade ej hun-
nit. med allt på engång —
menade bon hemlighetsfullt leende,
och sade i det hon smeksamt
strök ile tunga bruna lockarne
från hans panna: „du har
magnit, min egen gosse, men du har
väl läst sa flitigt; hårdt är det
dock alt du nästa sommar ej kan
vara med oss, utan måste taga
kondition, såsom andra fattiga
gossar." — »Ja, incn jag skall
läsa under tiden, min älskade
mamma, ocb sedan hoppas jag
kunna tillbringa hvarje ferie här
i mitt kära hem! Hvad jag är
lycklig", fortsatte ban, »att åter
få vara bär, ocb huru vackert
vårt lilla Fredahydda är! ingen i
verlden har ett sådant hem som
jag, och sådana systrar, oeh en
sådan snäll, älskad mamma!"
till-lade ban ocb kysste hennes
händer med barnslig kärlek.
Ännu länge samtalade mor och
son, dc hade tillsammans en stund
så innerlig och ljuf. som endast
kan existera der fullkomligt, fullt
förtroende finnes.
Mon nu måste jag lemna dig,
min gosse!" sade omsider modren,
»du liar rest hein natten ocb
behöfver litet sofva; men jag skall
väcka dig till middagen."
Och så skedde. Syster
Elisabeths glada ansigte, som tittade
in genom dörren, förkunnade att
middagen väntade, som enligt
gammal sed på denna dag
he-etod af potatismos med kokt
skinka och smörgröt, ehuru Elisabeth
| tör att fira den hemkomne: i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
