Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’363
tillagt lians favorit rätt,plättar med
lingonsylt.
På eftermiddagen hade man
något hvar att syssla för aftonens
fest.
I den lilla, vänliga salen hade
Elisabeth läst sig in, ingen
annan slapp dit ännit. Först då den
gamla gökklockan slog fi,
öppnade. hon dörrarne, och Ninni
slog ihop händerna al fröjd vid
anblicken af den höga, präktiga
julgranen, hvars enda prydnad
bestod af otaliga små
guldstjernor och flammande ljus: ty
äpplen och konfekt hvarmed man
eljest plägar sira densamma, lågo
prydligt upplagda på små fat på
salongsbordet.
Den heliga festen börjades med
en psalm „Af himlens höjd jag
kommen år", hvilken sjöngs af
de trenne syskonens friska klara
röster, medan modren
ackompng-tierade den vackra psalmen på
pianot.
Derefter drack man sitt the,
hvarpå gamla Stina bar in en
korg, inehtlllnnde några gåfvor,
hvilka modren utdelade bland de
sina. Många voro de icke, men
varmt gifna och hjertligt
emottag||a.
Modren tröttnade icke att
betrakta och ombetrakta ett
särdeles lyckadt fot ografi porträtt af
Erik, hvilket log emot henne ur
sin enkla men vackra ram.
Ninni var förtjust i sin
prydliga guitarre och ett häfte nya
sångnoter af Karl Collnn, soui
just kommit ut, medan Elisabeth
tacksamt kysste sin bror lör den
vackra tnflan i oljetryck,
föreställande en negern vinna i sin
hjerta turban, som håller i
famnen en liten, hvit Hicka, hvilken
med en svamp bjuder till att
tvätta den svarta qvinnan lika
hvit. och skär som hon sjelf är.
Den lilla flickan småler under sin
sysselsättning der hon står i
ammans famn, denna ler äfven, och
hennes hvita tänder glänsa emot
den svarta hyn, men i hennes
leende läser man tydligt: „ja,
tvätta du, älskling, aldrig blir jag
dock hvit som du."
Det var en så intagande
komposition att den fyllde en hvar
med glädje, och Erik var belåten
att lian just träffat sin systers
smak som så älskade taflor ock
målning. Äfven gamla Stina
hade ban tänkt på. IJon tackade
honom för en prydlig psalmbok
ined grof styl, soin bon skulle
förnya morgondag i kyrkan,
förklarade bon. Äfven Erik fick
vackra gåfvor: ett par präktiga
skridskor af modren, som kom
ihåg hans passion för detta nöje:
ett vackert resbälte hade
Elisn-beth virkat. Ninni hade sytt nytt
öfverdrag till den gamla
skrifsto-len, och Erik förklarade
skämtande att ban visst aldrig nändes
placera sig på den skimrande och
praktfulla grupp af hortensior
hvilka den lilla systerns snälla
fingrar framkallat, och det under
deri mörka december!
Till och med Nero blef ej
glömd; ty Ninni invecklade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
