Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’367
— Hvari för du mig? frågade
Janne.
— Del behöfver du ieke veta
lill pyre, sade mannen.
De gingo vidare oeh kommo
slutligen till ett stort berg på
hvilket mannen klappade fre slag
oeh bergets port öppnade sig.
Nu för bländades gossens ögon då
han säg de myckna ljus som
kastade sina sken mot hans ögon.
In i en stor sal satt kring ett
stort bord en hop stojande män
hvilka snelnde kort, skreko,
drucko oeh knuff äde till en stackars
qvinna som passade upp dem.
— Gå du dit i köket med
käringen, sade Jannes ledsagare ocb
knuffade till gossen sä att ban
föll omkull.
Da Janne kom till köket, sade
den gamla qvinnan till honom:
Stackars gosse! huru har du
kommit bit? här äro de värsta
ruf-varenes, soin finnas i verlden,
kula; de komma riog att
misshandla dig också, liksom de göra
med mig, stackars qvinna!
Janne stod förvånad och såg
på henne, men frågade slutligen:
— Röfvare! hvad är det för
slag? sådant har jag aldrig hört
utaf!
— Jo, ser du det är elake
män Bom mörda menniskor och
taga ifrån dem aili hvad de äga.
— Fy, det är ju rysligt! sade
lille Janne. Och ban stod en
stund tyst, men frågade
slutli-gen:
— Fiunes här i trakten då så
mycket menniskor?
— Jo, sade qvinnan; fyra mil
härifrån ligger en stor stad som
är full af menniskor ocli del år
just. derifrån de röfva.
— Hvad pratar ni der! skrek
en af karlarne som stack in sitt
hufvud genom köksdörren, men
gick straxt åter tillbaka till de
andra kamraterna.
Janne stod tyst och funderade
öfver sitt öde, men en röst sade
inom honom: då det. blir tillfälle,
rymmer du. Andra dagen foro
alla räfvarne ut att söka rof ocb
Janne blef hein med den gamle
gumman. Röfvarene hade läst
i-gen yttre dörren, så att de voro
instängda och ieke sluppo ut. Nu
tog gumman gossen i band ocli
förde honom omkring i
röfvar-lculan och visnde honom alla.
herrligheter som banditerne
hade tagit ifrån ärliga menniskor.
— Stackars menuiskor! sade
Janne, som ieke fä vara i fred.
Då de hade gått litet omkring,
kommo de slutligen till ett
matbord och på bordet rar cn bulla
på hvilken qvinnan pekade ocb
sade: — Ser du, af denna bulla
ata alla röfvaruc cn skifva och
då blifva de så starka alt. ingen
kan öfvervinna dem. Men då en
fremmande äter derutaf två
skifvor, sä blifva de så svaga att den
fremmande blifver dubbelt
starkare än de förut varit. Och just
som den fremmande har ätit en
smula af denna bulla, går det
liksom ett skarpt dolkstygn
genom röfvarnes hjertan. Då
Janne fick höra detta frågade ban,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
