Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’411
Tackar föt* årån; jng skall
bju-iln till.
Derefter tSyu alla ut i
brol-Untpnmartch under »amma musik.
% T.
Herr Tiburtius.
(Forts. o. slut fr. n;o 61.)
Då Tiburtius vaknade dagen
derpå, var det första han gjorde,
sedan lian riktigt niomnt sig och
kommit sig i ordning, ntt köpa åt
sig den nya soffan, som ban så
långe stått i underhandling om.
Men när ban fått sig en ny
soffa, ville ban äfven ha nya stolar.
Oeli når ban fått nya stolar, ville
han ha bord, som öfverensstämde
med stolarne. Sedan skulle ban
ha speglar, mattor, ljuskronor,
gardiner och annat, som lämpade
sig efter det. öfriga. Ilan hyrde
sig en vacker våning i den
vackraste delen nf stndeu. Taken
målades, väggarue tapetserades,
golfven bonades. Hans gamla
böcker och manuskript fördes upp
på vinden. Det ena skulle ju
vara i förhållande till det andra.
Pengar till allt detta hade hnn nog;
ban behöfde bara sticka handen
i Fortunati pung, så hade ban
guldstycken mer än tillräckligt.
Snart voro herr Tiburtius sjelf
och fru Snnbelind det enda
gnm-la, som fans qvar af bela det
forna hushållet.
»När man bor bra, måste inan
äfven se folk hos sig", sade
Tiburtius, och så skickade ban kring
bjiulningskort och inbjöd alla
stadens honoratiorcs och förnäma på
stor supé.
Der rustades till och fejndes
hos herr Tiburtius på det
ifrigaste. Vaktmästare och
betjenter kommo och gingo, och sjelf
hade herr Tiburtius beställt sig
hos skräddaren splitternya svarta
kläder.
„Det enda otympliga är den
der fru Snnbelind; hon pnssnr
alls ieke till det öfriga", sade herr
Tiburtius för sig sjelf. Man
måste skicka bort henne."
Men fru Snnbelind var inte
den, som ville aflägsna sig.
(jiini-man lindé det lilia felet alt vilja
sticka sin näsa i allt. »När jag
har varit hos herr Tiburtius i
tjugu :Tr, och skött och ställt om
allt, så må jag väl få vara med
oin kalaset, som vi skola ge. Hur
skulle det annars gA!" sade fru
Snabeliud.
„Ja, ja, lilla fru Snnbelind!
min mening vnr endast, att hon i
egen person skulle gä och föra
krokanen tillbaka till
sockerbagaren. Det är icke »leuna, jag
skulle ha. Jag hade beställt ert
dubbelt större ined en förgyld
engel i toppen", sade herr
Tiburtius oeli skrufvade om
manschetten. „Det är mycket snö
derute på gatan. Tag på sig väl,
så att hon inte blir våt Om
fötterna."
u Jaså, är det på det viset",
sade fru Snnbelind, »att ingen
annan kan uträtta kommissionen, så
nog kan jag göra det." Och
dervid erinrade sig fru Snabelind,
att i ett klädskåp i husbondens
garderob låg ett par ytl.crstöflai’.
»Herrns eller mina, det kan va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
