Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K)
var Ston af ott hårdt och styft
sinnelag. Frida liknade hålla
bröderne deri, att hon var
styfsint mot stränga och hårda
menniskor, men böjlig som en
ung rönn mot alla, som visade
henne godhet.
Så lefde alla en tid lyckliga.
Då kommo svåra tider.
Fienden bröt in i landet, och
det blef ett förhärjnnde krig,
som varade tio år. Riddar
Olof Stensson uppbådade alla
vapenföre mån, som lydde
under Saaristo gård, och drog
ut till Wiborg, för ott
försvara landet. Der kämpade
ban manligen alla somrar och
drog om vintrarna hem till
gården igen. Men en vinter
gick fienden öfver isen
Wiborg förbi och öfversvämmade
hastigt hela det södra landet
med sina vilda och talrika
rytta-reskaror, hvilka hastigt visade
sig, iln liftr, äu der, brände
byar och gårdar,nedhöggo folk
och boskap samt återvände
med samma ilande fart,
belastade? med byte. Riddar Olof
blef kallad till Raseborgs slott,
der nian väntade anfall; mon
under tiden hade en fientlig
ryttaroskara tftgit en omväg
inåt landet och öfverfüll
oför-sedt Saaristo borg;, som endast
försvarades af fyra
qvarlemnade trogne knektar. Borgen
bestod af en stark
gråstens-byggnad mod torn och små
fönstergluggar; och deromkring
voro ondast en vall oeh en vall-
graf. Fienden klättrade om
natten öfver vallén, väktaren
blåste i hornet, och knektarnc
försvarade borgen så godt de
förmådde med bågar oeh
hillebarder. Men detta allt hjelpte
intet mot en så stor mängd
fiender nattetid. Borgen blef
intagen, plundrad oeh bränd,
tre af knektarne lågo döde,
den fjerde låg svårt sårad.
Fienden ryckte fru Ingrid oeh
liten Frida med sig på
hästryggen och red så bort.
Endast. gossarne blefvo räddade,
ty dem hade den sårade
knekten i sista stunden fått tid att
gömma uti den högsta
torn-kammaren.
När då. gården begynte
brinna, kunde de båda bröderne
intet annat so, än att de
skulle mista sitt unga lif i elden
oeh röken. Men eftersom de
hade hört talas om, att Sankt
Sigfrid var slägtens
skyddshelgon, bådo de honom om
hjelp, såsom det brukades i
don katholska tiden, och
lofvade, som det också brukades,
att om han ville hjelpa dem,
skulle do. till hans höder
bevisa en god gerning mot den
första de mötte, när de utgingo
från borgen.
Vare sig nu att Sankt
Sigfrid hörde deras böner, eller
— som vi hellre tänka, med
vår lutherska tro — att den
store Fadren i ||immelen hade
förbarmande med två
oskyldiga barn: alltnog, nftr lågor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
