Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
livflil jag v tit, flr Hit jag icke
ar vill iynnc ntt bena ut denna
punkt, öller någon uf de
förbannade logiska frågor, som
du ställer högre än nllt annat,
tror jag.
— Icke Åtminstone högre än
dig, hvilket, jag bevisar i det
jag tillåter dig att smäda
logiken når och hvarhelst du
behagar, svarade Albert med
ett småleende, soin emellertid
icke kunde förjaga inolucn
från lians uppbrngte väns
panna.
— Du gör rätt i att öfva
dig i logiken och
vältnlighe-ten, svarade Laniski, emedan
det är genom tungan som du
i ditt yrke skall bana dig din
väg. Jag är soldat, jag, eller
åtminstone skall jag snart
blifva det, och jag har
derföre andra vapen och andra
känslor.
— Jag vill ej bestrida dina
vapens höga värde; kom blott
ihåg att minn stå till tjenst
så ofta du kan behöfva dem.
Detta vänliga och förståndiga
svar lugnade belt och hållet den
unge uppbrusande polacken.
— Hvad skulle det väl blifva
af Augnst Laniski om ban
icke hade en sådan vän vid
sin sida, som du! Min mor
liar nog rätt då hon väl tjugo
gånger om dagen upprepar
det. Men hit nu se hvad du
i din vishet råder oss till att
göra för den stackars unga
flickan, ty någonting måste
man försöka.
Efter några minuters
öfverläggning beslöto Albert och
Laniski att skrifva en petition
för Sofi och att öfvcrräcka
den åt konungen, som hvarje
morgon uppmärksamt
genomgick alla de skrifvelser som
blifvit inlemnadt! till honom.
Petitionen skrefs och
framleiii-nades och de båda vännerne.
afvaktade med otålighet
resultatet deraf.
Då konungen vari Potsdam,
brukade hnn ofta behedra
grefvinnan Laniski med sina
besök. Hon vnr bildad och
vitter, hvilket är någonting
sällsynt bland de polska och
preussiska fruntimren, och
konungen visade henne denna
smickrande utmärkelse för att
äfven gifva fi untimren Vid sitt
hof en väckelse. Grefvinnan
brukade ofta samla omkring
sig en utvald krets, bland
hvilken man ibland äfven
träffade framstående utländningar
och isynnerhet fransyska
litteratörer, hvaraf många på den
tiden vistades vid Fredriks hof.
Några dagar efter det Sofis
böneskrift blifvit inlemnad,
befann sig konungen åter en
afton hos grefvinnan Laniski,
der man just afhandlade
någon litterär fråga, då
konungen, som varit ovanligt tyst,
plötsligt vände sig lill den
engelske gästen och frågade
honom inn icke lians landsman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
