Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ka vasen till 1’aris. .lag gaf
just befallning att lata packa
in ilen, såsom en present från
mig. Karlen, som skulle göra
det, visade mig inskriptionen
på vasen, och jag fann de för
mig smickrande, verserna —
såsom alltid då man hör sitt
eget lof — förträffliga. Jag
var nog narraktig att inom tnig
grubbla öfver det bästa sättet
alt belöna författaren, då
mannen afbröt mina betraktelser,
genom att med förundran
anmärka det den blå färgen
utplånats på ett ställe, som ban
oförsigtigt kommit att vidröra.
Jag unsersöktc det och fann
att en del af inskriptionen
blifvit öfverinålad med blå
färg. Jag hade till en början
lllst: „Fredrik den store", men
den blå färgen undanskymde
det derpå följande ordet,
hvilket nu är läsligt, nog, madame.
Det ord som Fredrik nu
utpekade var tyrannen.
— Dessa smickrande verser,
fortfor kungen, voro
tillegnade „ Fred rik den store
tyrannen." Jag vill förskona er
från de pinsamma
betraktelser jag vid detta tillfälle
anställde. Huru stor tyrann jag
än må vara, så skall jag
aldrig straffa en oskyldig tnor
för hennes sons fel. Nästa
tisdag afton skall jag åter ined
edra öfriga vänner besöka er.
Den olyckliga modren drog
sig undan utan att kunna
svara ett ord. Hennes sons upp-
förande kunde i hennes ögon
icke nrsäktns, om det
verkligen var sant, ntt han skrifvit
de med lians namn
undertecknade orden. Ilnn tvitladc
ännu derpå, men hennes
bestörtning förtog henne all
förmåga att tänka redigt. Hon
var dunkelt öfvertygad 0111 sin
sons oskuld; men alin hans
oförsigtiga yttranden, hans
öf-verilade handlingar,runnö
henne i minnet och denna
inskription var ju af lians egen hand!
Det samtal som egt rum på
porslinsfabriken med Sofi
Mans-feld stärkte ytterligare
hennes misstankar. Yiil sin
hemkomst berättade hon allt för
Albert, soin med oro
afvaktade resultatet af hennes
besök hos Fredrik. Albert
åhörde henne med bestörtning;
ban kunde icke tro på sin väns
brottslighet, ehuru ban icke
i såg något medel ntt bevisa
lians oskuld. Han förlorade
emellertid icke sin tid med
toma gissningar och ännu
mindre med onyttig klagan, lian
gick på ögonblicket för att
söka upp den man som
inpackat vasen, och sedan ban
noga utfrågat honom, begaf
han sig till porslinsfabriken
samt frågade om någon varit
närvarande då Laniski skref
den omtalade inskriptionen för
Sofi Mansfeld. Sedan han
inhemtat alla dessa
upplysningar, var han mer än någonsin
öfvertygad om Laniskis oskuld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
