Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
mycket fattiga, oaktadt mannen
hade rått god förtjenst som
arbetare, emedan lian förde ett
oordentligt lefverne och drack
och svirrade bort inte allenast
det ban sjelf förtjenade, utan
också ofta de penningar hans
tlitiga och stråfsanmia hustru
fick för sitt arbete.
Hon söijde bittert öfver att
se huruledes mannen mer och
mer förföll i laster. — Då hon
först blef hans hustru, var ban
en flink, nykter, duglig
arbetare, nf godmodigt och mildt
sinnelag. I fyra år liade de
lefvat lyckliga tillsammans i
deras lilla hydda; de hade
aldrig känt brist eller nöd; ty
allt hvad ban den tiden
förtjenade, delade han kärligt med
hustrun. lian kom dock
engång att arbeta tillsammans
med några dålign, försupne
karlar, som frestade honom att
i dcrns sällskap tillbringa
nfton-timmarne på krogen. Han gaf i
början blott en och anunn gång
efter för frestelsen, men efter
hand drogo de honom allt
oftare dit, tills ban slutligen blef
så van vid deras lif, att han
tillbragte hvarje afton på
krogen, hvarest han förstörde både
helsa och penningar, medan
hustru och barn ledo nöd i
hemmet.
Och dock hoppades hon
stadigt, att han ännu skulle
blifva ordentlig och flink. Hon
visste ju att hans hjerta var
godt i grunden. Hon hängde
vid honom med trofast kärlek,
oaktadt ban ofta behandlade
henne ovänligt, oeh innerligt
bnd hon till Gud, att ban dock
ville öppna hennes mans ögon
och återföra honom till det
råtta.
En lördagsafton var hon
mer ån vanligt ängslig och
beklämd till mods. I lon
egde icke bröd för den
kommande dagen och icke en enda
penni. Hon väntade mannen
hein hvarje ögonblick, och då
hon visste, att ban haft god
förtjenst under den förflutna
veckan, ville hon taga inod till
sig och af honom begära litet
hjelp till hushållet. — Då hon
emellertid af sorglig erfarenhet
visste huru lätt ban vredgades
öfver en sådan begäran, hade
hon sändt sin lilla August i
ett ärende till grannhustrun,
så att ban icke skulle blifva
vittne till fadrens ovärdiga
uppförande.
Denna gosse, cn rask
sexåring, ined ett mildt och
kärleksfullt hjerta, var hennes
enda tröst. I lon gjorde allt hvad
hon förmådde, för att dölja
fadrens fel för barnet, och då
fadren verkligen höll af sin
gosse, älskade denne honom
lika innerligt, som ban älskade
den fromma, kärleksfulla
modren.
Då Klang, sa hette mannen,
kom från arbetet, begärde han,
såsom vanligt, hastigt sin mat
för att kunna, såsnnrt den var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
