Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
•i
ken). När det blef tyst, kröpo
vi nt ur kiillnren, och se, der
lågo inuren och tornet i grus,
och fienderne lågo döde till
många tusende, och på ängen
dcrutanför var snön svart af
folk och hästar, som lågo
nf-svimmadc. SA togo vi till svärd
och föllo ut ur staden och foro
fram som Simson mot
Filisté-erne, och fienden tyckte ej om
den leken. Men då tänkte jag:
hvar kan Sigge vara? Och
huru jag sökte och sökte, såg
jag en fot sticka fram under
grushögarna och kände stöfveln,
efter jag sjelf hade gjort honom,
och Sigges stöfvel värdet, och
gossen låg der som död under
gruset. Men jag drog fram
honom och ruskade honom och
slog fyra åmbaren vatten öfver
honom, och så hände sig att
han qvicknadc vid, men på t re
månader kunde han icke skilja
ett kanonskott ifrån en mvggas
pin. Nå, Sigge blef karl igen
och drog åter mot fienden och
stridde så rosenrasande, att
herr Knut slog honom till
riddare, oeh lik blef ban af
årligt krigsbyte.
Riksföreståndaren herr Sten, som de kalla
Sture, är också en karl, må
ni veta. Ilan gjorde Sigge till
höfvidsman under Måns Frilie
i Åbohus. Derifrån ha vi nu
blifvit utsände att tukta
röf-varebandct, — och se ni,
gossar, om jag ej kännt igen min
egenhändiga stöfvelklack, så
låge riddareu Sigge qvar under
gruset af Wiborgs torn, och ni
vore brackor allihop, och
Sten-lijerta vore vår herre. Så var
det.
— Håll din mun, Peter, och
sadla min häst, t}* vi skola
rida till Nådendnl, sade nu
riddaren Sigge. — Och ännu
samma dag bröt hela det
talrika tåget npp och red
vesterut, förande med sig Tntnrerne
och de fångne röfrarne.
Öfverallt, der dè tågade fram,
ringdes i kyrkklockorna, och
folket strödde gröna qvistar
på vägen, för att bedra sina
befriare.
I Nådendnl var den heliga
Brigittas kloster, och der ville
Sigge nu lemna sin mor och
sin syster i nunnornas vård.
tilldess att ban kunde bjuda
åt dem ett eget hein.
Nunnorna voro berömda för den
skicklighet och den kärlek,
hvarmed de skötte sjukn och
sårade. Furst Igor och
Sten-hjerta behöfde väl deras vård,
ty de voro nästan
sönderkrossade af den förfärliga striden,
och många andra sårade
behöfde äfven läkedom.
Efter tre dngar kommo de
till Nådendnl, och nunnorna
gingo emot dem i procession
oeh sjöngo en psalm och ringde
i klosterkloekornn, ty det rika
klostret hade lefvat i stor
fruktan för Stenlijerta. Men
Sten-lijerta var nu fången, sårad
och ångerfull, och då fanns
icke mer hvarken bat eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
