- Project Runeberg -  Trollsländan / N:o 1-52. 1872 /
115

(1867-1873)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

fruktan. Den gamle eremiten
var med i processionen oeli
fick sina guldtaHor tillbaka ocb
fröjdade sig bjertligen dt sin
fostersons stora beder.

Dagen derpå red riddaren
Sigge till Åbo, för att berätta
för biskopen ocb ståthållaren
huru det tillgått med
röfvarc-bandets utrotande. Biskopen
i Åbo hette då Laurentius
Suurpää, det vill säga Lats
Storhufvud, oeh var en gammal
ärevördig man, och
ståthållaren rar den tappre Måns Frille,
en af Finlands stoltaste riddare,
som förde i sitt vapen ett på
roten stående tråd med två
grenar. De fröjdade sig öfver
Sigges lyckliga bedrift, ocb
biskopen bad honom säga
hvilken belöning ban helst
önskade.

Sig<xe böjde ett knä och
svarade ödmjukt: högt
vördade fader, jag har intet annat
gjort, än min pligt, och är
derföre icke förtjent af nåiron
belöning. Men ont I viljen
utverka nåd för Stenhjerta,
som ångrar sina brott, så vill
jag derföre tacka eder så länge
jag lefver.

— Det vare honom och dig
förunnadt, för den helige
Henriks skull, svarade biskopen.

— Nej, sade herr Måns, det
kan aldrig ske, vördige fader,
att en sådan ogerningsman
blifver förskonad, ty ban har
spillt blod som vattubäckar.

— Han har dödat munkar

och nunnor och plundrat
kyrkor, genmälde biskopen; men
jag vet. en röfvare, som
ångrade sig på korset, och ban
fick nåd. Stenhjerta skall gå
tio år i landsflykt, och om
ban sedan återvänder som ärlig
man, är ban fri.

— Jag tackar eder, vördige
fader, sade riddaren Sigge.
Så skall det vara: detta år både
rättvisa och nåd.

Sigge red nu tillbaka till
Nådendal oeh berättade för
Stenhjerta hans dom.
Stenhjerta hade undertiden bigtat
alla sina brott för den gamle
eremiten, och eremiten hade
försäkrat honom, att äfven den
störste syndare kan återvinna
Guds nåd, når ban rått
ångerfull lofvar att blifva en god
menniska. Ocb nu var
Stenhjerta glad öfver sin dom och
tog afsked af sin mor och sina
syskon och seglade bort till
främmande land. Men ingen,
utom hans närmaste, visste, att
han var Sten Jernarm.

Furst Igor blef också
helbregda igen oeh berättade för
Sigge, hvarför ban så länge
dröjt alt uppfylla sitt löfte,
lians folk hade trott honom
vara död och valt en annan
furste i hans ställe. Sedan,
när han återfått silt
furstendöme, hade ban funnit fru
Ingrid och Frid» i fångenskap
långt borta vid Wolgafloden
och betalat lösepenning för dem
ocb fört dem till deras land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trollsl/1872/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free