Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
mot söder. — — — Då hnn
kom till Caplandet och till
den ointalta kullen, såg linn
sin broders bäst bunden vid en
trädstam. Unn såg äfven en
bel bnp små jord I lögn r på
sidorna af kullen, oeh så tänkte
ban: det är väl en hel hop
menniskor, som der ligga
för-hexade, ocb bland dem är väl
äfven min bror. Nu böljade
ban äfven stiga uppför kullen:
men för bonoin gick det på
samma sätt. Han blef äfven
jordhög.
Då nu syskonen derhemma
äter tyckte att det dröjde för
länge, gingo de åter ut och
frågade af den gamla gumman,
0111 det hade lyckats prins
Eu-doxius att finna Jijelpeslenen".
— Nej, — sade gumman, —
ban bar äfven blifvit en
jord-liög.
— Då vill jag försöka, —
sade den yngste prinsen, som
hette Hieronynius.
Nu steg äfven ban upp på
sin häst, och så bar det af méd
honom. Men lika olyckligt
gick det för honom som för
de andra också. Då nu de
båda prinsessorna fingo veta
dottn, sade prinsessan Maria
sorgset till sin syster:
— Jag vill äfven försöka,
om icke jag bur båttre lycka
än våra bröder; och så satte
bon sig äfven till bäst ocb red
till Cnplnndet.
Men icke gick det bättre
för henne heller, ty de onda
andarnas kränkande ord
förargade henne ocb hon vände
sig om, men i detsamma var
äfven hon förvandlad till en
jordhög.
Då nu den lilla prinsessan
Elisabeth fick vetn, att det gått
med systern på samma sätt
som med bröderne, började bon
bittert gråta bredvid sin
medvetslösa moders säng. Hon var
ett beskedligt barn, alltid stilla
och lvdig mot sina föråldrar
ocb var aldrig högmodig, då
deremot de andra syskonen
voro högmodign ocb litet
ond-sinta. Den lilla prinsessan
Elisabeth var mycket vänlig
emot alin fattiga och
nödlidande. Hon gaf alltid
allmosor åt dein, som begärde
sådana. — Hon frågade af den
gamla vänliga qvinnan om hon
icke skulle kunna fara dit till
det farliga stället och försöka
sin tur?
— Ja, — snde gumman, —
det kan visst gå an; men om
det också går på samma sått
nied dig, som med dina
syskon, så dör din moder
ögonblickligen. Och jag är rädd,
att hon redan skall dö, då du
går hemifrån. Men vi skola
hoppas det bästa; du kan nu
rida till Caplandet; jag skall
sålänge försöka hjelpa din
moder ilet bästa jag kan oeh
förhindra den onda qvinnan ifrån
att göra någonting ondt åt
henne.
Den lilla prinsessan Elisa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
