Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
lig kärleksfullhct armania om
mammas lials och sade: "du är
ändå den allrabästa. käraste
mamma pä liola jorden; jag
skall aldrig mera vara styeg!"
-al.
Farbror Kirres sagor.
Miinens vaggvisa.
1 kolsvart mörker låg allt begrafvet
Och sömnens konung ban herrskade.
Och stormen, hvilken nyss upprört hafvet,
Han äfven ljufligt re’n slumrade.
Än himlahvalfvet af moln inhöljes:
Ej någon stjerna der skimrar gladt.
Den gylne månen, hon äfven döljes
Ännu af molnen i kolsvart natt.
Då ljusnar himlen och ned mot jorden
Den sköna lyktan nu skiner klart;
Dess gyllne skifva är "full" nu vörden :
I lon förr ej skinat så underbart.
Hon skådar ned med förnöjda blickar
På menskobarnen som slumra godt.
Hon ser så glad ut, hon vänligt nickar
Och hviskar sakta: sof godt, sof godt.
Oeh se’n hon börjar vaggvisan sjunga
För alla barn uppå Finlands jord.
llou börjar sjunga med ledig tunga.
— Här får du höra den ord för ord.
"Sof, mina vänner, sof godt och roligt
"På dagens äflan oeh dagens strid.
"Jag eder vaktar — ja det är troligt —
På det ni sofva må få i frid".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
