Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
dättar, cmcclan rnnn just ej
behöfde tugga dem, oeh hon
hade, som man vet, mera
dåliga tänder. Och dessutom
fick han en hel omgång
snygga klädet af Heddas bröt, som
varit sä rädd, att ban hållit
pä att svimnn, då hans syster
föll i sjön.
Vid sig sjelf tyckte Olof, då
han satt och smorde sitt krås
och åt ett mål, sådant ban ej
på många julaftnar haft, att
ban egentligen ingenting gjort,
som förtjenat så mycken
godhet. Och då ban blygt
"yttrade detta, fick ban höra, att
ban genom att kasta sig i sjön
och hålla i Heddas hand hade
hindrat henne att sjunka och
gjort det möjligt för
bryggardrängen att upptaga dem båda,
att han vågat sitt lif för
Heddas skull. — Hedda åter sökte
på allt vis betyga Olof sin
erkänsla, oeh isynnerhet
blyg-des hon öfver sitt beteende
mot honom, dä ban föll omkull
i hörnet af Esplanadsgatan.
Fru Ilellmin sade, att detta
var försynens skickelse, som
ej ville låtn Heddas
elakhet bli ostraflåd och ej heller
Olofs vackra handlingssätt både
mot lians moder och henne
obelönadt.
Fru Ilellmin fot på
eftermiddagen med Oloi
tillsammans ut till arbetarebostäderna
vid Esbo tull, der Olofs
moder bodde. Och den
nienni-skovänligti frun hade knappt
skådat bela det fasavftckande
eländet i Olofs hem, innan hon
genast vidtog anstalter till
nödens afhjelpande. Olofs
moder förskaffades till Nya
kli-nikum och hans lilla syster
jämnte honom sjelf tog fru
Hellmin till sig, till Heddas
hem. Och detta vänliga hem
blef äfven för framtiden en
skyddande fristad för Olof och
hans syster; ty när deras
moder snart på sjukhuset stilla
gaf upp sin anda, slöto de sig
med barnslig kärlek till
Heddas föräldrar, som besvarade
denna kärlek.
Olof behöfde ej mer sälja
svafvelstickor i gathörnen, utan
fick gå i skola. Och nu är
ban redan en rask och hurtig
student, som snart blir
magister. Men icke har ban för
det glömt hur’ ban sålde
stickor, ej heller den godhjertadc
„tapetpoilccn". Och icke har
lledda heller glömt sitt lifs
räddare, och aldrig säger bon
mer ett ondt ord åt någon
fattig, trasig ..svnfvelstickspojke".
— al.
Farbror Kirres sagor.
Almas helsning till vären,
Väl kan jag icke sjunga
Som glada fåglar små,
Men nu min lilla visa
Jag sjunga vill ända.
Jag sjunger den så enkel
Som jng den kan förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
