Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
skarinna; då beslöto «le sig
Ändteligen för att våga sig lit.
— Jag beter Betty
Williams, sade den unga flickan
med en ödmjuk nigning, i det
hon försökte knyta mössan
under haken: — Våren
välkomna till Llanwactur!
Förlåt alt vi sa långe låtit er
vänta derute, men vi togo er för
ett spöke och en tjuf. — Men
nu veta vi hvem ni är. —
Ni är den unga damen från
London, som vi väntat.
— O, jag visste väl att jag
var väntad! och min A ram inta,’
hvar är hon? hvar är hon?
— Var välkommen till
Llan-waetur och Gud välsigne ert
fagra anlete, miss, sade den
gamla gumman, som följde
Betty i spåren.
— Det är min mormor, miss,
sade Betty.
— Det är möjligt; men jag
vill se min A rami n tasade
Angelina. Grymma qvinna,
hvar är hon då?
— Gud välsigne er! Gud
välsigne er! upprepade den
gamla under idkeliga nigningar.
— Min mormor är sten döf
miss; bry er ej derom: hon
kan inte heller lika bra som
jag tala engelska; hvad
önskar ni, miss?
— Välan! på ren engelska,
jag önskar se den da me, som
bebor detta hus.
— Miss Hodges, vår
matmor?
Det vederstyggliga namnet
miss Hodges misshagad» på
det högsta miss Warwick, som
var så van att kalla sin
okända vän Araininta, att hon
nästan hade glömt hennes
verkliga namn.
— Ah, miss! fortfor Betty
Williams; miss Hodges har
på några dagar rest till
bri-stol.
— Hon har rest! Gud, hvad
jag är olycklig! Min
Aramin-ta är bortrest!
— Men miss Hodges
kommer tillbaka i tisdag: miss
Hodges väntade er först i
thors-dag; ert rum år alldeles i
ordning. Var så god och stig
in, jag skall hemta er ljus och
en nattmössa.
— Ack! måste jag då
ännu sofvn innan jag får se min
Araininta! Dock får jag
åtminstone nu för första gången
i mitt lif sofva under ett
landtligt. tak.
Viil dessa ord stötte
Angelina häftigt hufvudet emot
dörrposten, emedan bon glömde
ntt bima sig oeh dörren var
för låg för en så högburen
panna som hennes. En förfärlig
hufvudvärk höll henne halfva
natten vilken. Följande dag
steg hon i god tid upp tör att
undersöka den fridfulla
bostaden; ack! den var thy värr,
någonting belt annat än hon
i sin inbillning hade drömt
sig. Araminias landthus
bestod af tre sofrum, eller
rättare sagdt tre små ruskiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
