Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•213
dåre. A tigolina befallte Betty
utt betala. Denna tvekade!
men sedan hon försäkrat
henne, att. hon inom några timmar
skulle åtciTå sina pengar,
bekände hon ntt hon hade
tillräckligt pengar i en liten ask,
som hon hade i sin ficka. —
Hvarpå hon med mycket bråk
frätning en liten snusdosa, som
hon ärft uf sin mors mormor.
Medan hon betalade kusken
varseblef hoktryekarlårlingen
cn spetsända f-oin hängde ut
ur hennes ficka och sorn hon
i misstag hade dragit upp med
snusdosan.
— Har ni äfven ärft detta
af er mors mornior? frågade
denne spjufver i det han drog
fram spetsen.
Betty darrade. Men
Angelina, som hell och hållet var
upptagen af de underättelsRr
som boktryckaren gaf henne,
såg icke hvad som tilldrog sig
rundtomkring henne; och
irländarn var åter på sitt håll
sysselsatt ined sin
penningräkning. Betty lugnade sig
derföre, och grälade på
boktrye-karlärlingen för det ban ined
sina blåckiga fingrar bilde
vågat vidröra hennes spets.
— Jag har ej fått det af
min mormor, sade hon, utan
det är en skänk af den unga
damen. Släpp den; se huru
ni smutsat neil deu med edni
otäcka svarta fingrar!
Hon stoppade ilen behän-
digt tillbaka ini sin ficka och
irick på Angelinas tillsägelse
att uppsöka en annan hyrvagn.
Fjerde kapitlet.
Mötet.
Medan Angelina ändtligen
skulle fa träffa den vän som
var i stånd att förslå henne,
färdades lady Diana och
hennes sällskap uppför
Clifton-biickcn, i det de återvände från
sin brunnsdrickning.
— Huru skall jag någonsin
till fots kunna tillryggalägga
denna väg? sade lady Diana.
— Ack, min syster, lady
Frances, går, pratar, skrattar, och
beundrar naturens skönhet, så
att jag kan dö af trötthet och
afund.
— För att säga sanningen
är lady Frances Somerset
icke den person, som passar till
sällskap för ers nåds nervösa
temperament. Men jag
hoppas att det vattenglas ni just
druckit, skall göra er godt,
blott i ute bråket med att gå
upp på theatern förstör desa
verkan, och gör er ännu mera
sjuk.
— Det olycksaliga
spektak-i let! hvad jag är rådd att
bege mig dit! tänkte hon
derunder vid sig sjelf. Någon af
mina aktningsvärda slägtingar
der skola sannolikt känna
i-gcn mig. Min tant Dinah —
Gud välsigne den aktnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
