Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•4
värd» qväkerskaul — besöker
inte theatern: från del hållet
år jag således säker. Men
min onkel, konditorns,
afskyvärda döttrar sitta helt siikert
der i sina högtidskläder; och
under mellanakterna skall jag se
deras långa magra ansigten
betrakta mig, känna igen mig,
se på 111ig med stora ögon oeh
slutligen utan misskund göra
mig miner oeh
igenkänningstecken af alla slag, oeh
måhända tversöfver salen ropa åt
mig: „kusin Burrage! kusin
Burrage!" - Och lady
Diana, som skall se oeh höra allt
detta! - Ah, att jag låge
hundra fot under jorden!
— Hvilket nöje, fortfor hon
derpå högt. i det hon
adresserade sig till lady Diana,
hvilket nöje kan väl lady Frances
finna uti ett spektakel i Bristol
oeh vid denna tid på året?
— Jag förmodar att min
syster blott går dit för att
bereda nöje åt det. der barnet,
Clara llope; för min skull år
det åtminstone ej, det är
säkert. — Men hvad kan hon
göra derinne i brunnssalongen?
hon vet emellertid ntt vi
vänta henne. Ah, se der kommer
hon. Frances, jag år hidfdöd.
— Ilnlfdöd, min vän!
Välan! se här någonting som
torde återkalla er till lifs, sade
lady Frances: jag tror mig ha
upptäckt miss Warwick.
— Ah, det är åtminstone
icke en nyhet, som skulle kunna
lifva mig; er miss Warwick
har redan förorsakat mig
tillräckligt många obehag.
— Det fins ingen menska i
verlden som skulle vara
alldeles frikallad ifrån sådana,
men nöjet att göra godt
kommer oss att glömma dem,
sade lady Frances. — Se på
denna annons, min vän: en
herre i brunnssalongen salt
oeh låste den högt ur
tidningen då jag trädde in, och en
hop nyhetslystna trängde sig
omkring honom, undrande
öfver hvem den sålunda
beskrifna damen skulle kunna vara.
En liten prydligt klådd herre,
en walesisk prest tror jag,
försäkrade att det måste vara en
buftetmatnseU från ett hotell i
Batli, som hade kastat-ögonen
på en ung ädling, hvilken
absolut ville gifta sig med
henne. Jag lemnade denne herre
midtuti en läng historie, i
hvilken hans far och den vackra
flyktingen som hade förlorat
sin ena känga bland Wales’
berg, figurerade samt
skyndade bort med tidningen för sitt
visa den åt er.
Lady Diana fattade
tidningen med illa dold motvilja.
— Var jag ej bra lycklig,
som hade detta möte? frågade
lady Frances.
— Jag försäkrar er att jag
i denna sak icke kan se nä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
