Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gonting lyckliirl, ända från
hörjan till slut.
— Det är derföre att ni
inte ännu hnr kommit till
slutet. Se, (leuna annons
förskrifver sig frin miss Iloel, som
||äller värdshus i Cardiff; och
af datum ser ni, att det var
sista veckan, som hon var der.
— Hvem? Misstress Iloel?
— Miss Warwick, ma ehère:
ursäkta min otydlighet; men
läs det hår: Ögon hår —
hy — ålder — vext. Helt
visst måste det vara miss
Warwick ?
— Nåväl? sack; Diana med
upprörande köld.
— Nåväl! ma chère, vi
måste i morgon bittida resa till
Cardiff söka reda pà den
stackars unga flickan, och innan
någon fått höra hennes
historie, eller hennes ryckte
hunnit taga skada, öfvertyga
henne om hennes oförsiktighet, och
dårskap saint återgifva henne
ät hennes beskyddarinna och
det. sunda förnuftet.
(Forts.)
Farbror Kirres sagor.
Skolmästaren.
Icke långt Xràn ilen stora hyn lag
ett litet rödmålad! lins hvilket
tillhörde suckeuskolinäsiurcii. lian
var en futtig men gudfruktig mau oeh
delade gerna med sin nf det lilla han
hade ät sämre hiltitde tikar.
,Den som gifver, honom skall
vartill gifva!", var lians valspråk, och
|inn hoppades ||lilit| att engång
kom-mn till lyckligare dagar. Äfven Itnns
hustru fann sig med undergifvenhet i
sitt öde; hon arbetade så mycket
hennes krafter det tilläto, och arbetet var
hennes enda fröjd i lifvet. Hon
lackade också innerligt Gud som gifvit
henne helsa och krafter, ty inan dem
halle hon försmäktat i sorgens öken.
Skolbarnen älskade alin uppriktigt
skolmästaren, ty han var en god och
förståndig man och ganska skicklig i
del kall honom blifvit ålagdt. 7)c
voro äfven lians synnerliga favoriter,
dessa smi ljtifliga väsenden med sinn
glada och friska anleten, fria från alla
sorger oeh bekymmer, neil han kunde
sig liksom ting på nytt då han efter
slutade lektioner lärde dem någon ny
lek, eller berättade Tör dem en sagu.
lian glömde då t|é orättvisor som lindé
vederfarits honom, och ansåg verlden
soui ett paradis.
Det vnr en härlig dag i Maj männi).
Solen hade just rest sig mnjestätiskt
upp på den blå himmelen och dess
netl mol jorden fallande strålar
kändes ännu icke så heta ; det var så friskt
i naturens sal. Foglarne sjöngo sina
morgonsånger, häckarne sorlade ocli cn
stilla vind smekte jorden. På afstånd
hördes det egendomliga ljudet nf ilen
på betet gående boskapen, och då och
•In några toner af ett vallhorn, blåst
af någon röiikindud vallgosse eller
vallflicka.
På vägen, som letter från byn till
skolmästarens lilla stuga, kommer en
hcl skarn små flickor och gossar, hvar
ocli cn bärande något i sina små
händer oeh en prägel af innerlig gl&djc
målad |>& hvarje anlete. Under
munter sång närma de sig skolhuset
Ankomna dit stall» de sig alin i rad
likasom en bel krigarbar, ocli på ett
tecken uf skolans primus begynna de
loljiimb’ li]lit »ång hvilken en ling i
hyn boende nonualist författad och
inöfvnt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
