Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•231
liga re i sönimad An andni.
Det vnr hon icke. Men
orsa-ken hvarföre hon nlltid fick
sitt arbete sä väl gjort var ilen
att hon arbetade, icke för att
bon måste, utan för att bon
sjelf ville det.
Det är en gammal regel att
allting som sker med fri vi Hj a
ocb intresse går mycket
bättre än det som sker på
befallning och der nil håg är borta.
Från en aflägsen stud i norra
Finland, jag tror det var
staden Kuopio, hade statsrådet
Widells bror. borgmästar
Widell, jemnte hustru ocb barn
kommit på besök. Man kan
väl tro hvilket lif det blef i
Gabriellas liem. Lönen för en
så lång resa måste betalas med
nöje och trefnad. Öfverallt
skulle gästerna föras i
hufvudstaden; på theatrar, konserter,
soiréer etc. och den ena
bjudningen aflöste den andra. Så
gick en vecka förbi och en
Lördag kom. Gabriella och
Ilenrik hade fått löfte om att
få hålla en liten så kallad
barnbal för att roa sina små
kusiner, och nu var qvällen inne.
De små gästerna voro
redan samlade. Då satte sig
faster Emeli vid pianot och alla
barnen ställde sig i en stor
ring. Vid musikenstoner
sjöngo nlla barnen den bekanta:
„Höga berg och djupa dalar"
etc. oeh lekte den med denna
sång förbundna ringleken.
Roligt var det att se oeh
böra huru de stnå med full
hals sjöngo och huru
glädjestrålarna lyste i deras
oskyldiga ansigten. Ach om
menniskan alltid kunde vara
såsom ett barn, så oskyldigt,
friskt ocb kärleksfullt, då vore
hennes lif blott oeh bart en
dans på rosor.
Låtom oss lyssna till hvad
de små tala.
— Aina, sade en liten 8 års
gammal flicka i hvit klädning
och med svajande lockar, man
säger att Gabriellas kusiner
äro från Lappland eller
Australien eller hvad det heter,
det landet som är dit högt,
högt uppe; men de ä’ alldeles
dylika menniskor som vi och
så snälla och fredliga sen.
— Ser du svarade Aina,en
liten flicka vid samma ålder,
i inte ä’ de födda der och
dessutom så gå de inte så klädda
som lapparne.
— du men, inföll en litet
äldre flicka i samtalet, jag skall
säga er att de inte alls bo i
Lappland.
— Nä hvar dà, fröken
snusförnuftig, om jag kan få veta?
— Jo, de bo i staden
Kuopio som alls icke ligger i
Lappland utan i Finland i
landskapet Karelen.
— Aj, nu kommer jag ihog
från knrtnn, utropade Aina.
— Kors så dum jag var
som trodde att Kuopio låg i
Lappland. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
