Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•251
Under detta samtal hade den
gamle Barker stått oeh stödt
sig emot sin käpp utan att säga
ett ord.
— Jag skall nog få reda på
om det är hon eller ej, sade
han slutligen, ty Betty härpå
sin ena kind ett märke, som
jag ej har glömt, ehuru hon
sjelf tycks hafva mycket dåligt
minne.
Mr Barker, som våren
rättfram och beslutsam man, följde
viil dessa ord lady Dianas
säll-skapsdame till andra ändan af
rummet, och efter att länge
uppmärksamt hafva betraktat
henne utbrast ban:
— Se der är märket! Det
är Betty!
— Min herre! Ett märke!
Lady Diana! utbrast miss
B|||rage med ett blandadt uttryck
af fasa och förolämpad oskuld.
Utan att bry sig om hennes
protester eller skrik, qvarhöll
ban hennes hand och släpade
henne med största lugn fram
till mrs Plait.
— Dinnh, sade ban, det är
din egen nièce. Betty, det är
din tante, hon som har
uppfostrat dig. Hvad sknll det
här betyda? Burrage från
Dor-setshire!
— Allt tycks i afton ha
sammansvurit sig emot mina
arma nerver, sade lady Diana
ined högtidlig röst. Hvad vilja
väl dessa menskor och hvad
är det egentligen fråga om?
Hvarföre släpar ni den der
unga damen sä der med er,
min herre? Ilon har kommit
hit med mig min herre! med
lady Diana Chillingworth! Och
följaktligen har ingen rätt att
förolämpa henne.
— Föroliimpa henne! sade
mr Barker, som i sin enkla
rättframhet ej lät förbrylla sig
hvarken af miss Burrages
fräcka oförskämdhet eller lady
Diana Chillingworths
imposanta namn. — Förolämpa
henne! det är ju hon som
förolämpar oss! Ilon låtsar icke
känna igen oss.
— Och huru skulle miss
Burrage känna er? sade lady
Diana med en föraktlig blick.
– Iluru skulle hon ej
känna igen den tante, som
uppfostrat henne? sade den
oruliD-ligt lugne, John Barker, och
mig som hundra gånger
hållit henne pä mina knän, dä
hon ännu var helt liten, och som
gaf henne så mycket
bröstsocker att hon höll på ntt bli sjuk?
— Ah, det är ni, min herre,
som gör mig sjuk! sade lady
Dinna. Min herre, detta
unga fruntimmer är cn Burrage
från Dorset8hire, från en af
Englands äldsta familjer.
— Min fru, sade John
Barker, detta unga fruntimmer
äten Burrage från Bristol, der
hennes föräldrar voro
sahhand-lande: hon är en nièce till
Di-nah Plait, enka efter en den
hederligaste osthandlande i bela
England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
