Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•307
Fåfäng: vien det inres sanna
Värde noga tag i akt
Och. för taggar var pä vakt!
När du se’n blir stor och
träder
Ut i verlden och dig gläder
A t allt skönt i lifvets vår,
Ingen ros då gör dig sårJ’
AL —
„Ångbåts-Lini."
(Furts. o. slut fr. föreg. n:v.)
„Adjö," sade gossen
skyndsamt slappande boken i fickan,
„i morgon skall jag kanske
komma till er och" . . , .
„Emil, skynda dig nu, min
gosse," afbröt dem ett äldre
fruntimmer tned godt utseende,
i det hon närmade sig.
»Straxt mamma," sade
gossen, „adjö, du heter ju Lini?"
„Ja." „Jag tyckte så, adjö
Lini!" Gossen försvann snnrt
i mörkret, och Lini begaf sig
på hemvägen, funderande på
de ord gossen sagt henne, och
livilkn gjort ett djupt intryck på
den vilda lilla flickan.
Andra dagen på
eftermiddagen syntes det summa
fruntimret jemte gossen inträda i
torparstugan. Ilon såg
mycket snäll och vänlig ut, äfvenså
gossen. Han var mera lång,
hade brunt här, allvarliga ögon
och ett godt leende.
Två timmar dröjde de i
den usla kojan, och då de
utträdde såg gossen ännu
allvarlignrc ut ehuru ban såg
ut att vara mycket lycklig, och
— dc hade Lini tned sig. Den
gamle mormodren följde dem
ut på trappan. Ilon gret
mycket och sade: „Gud välsigne
och bclöne er, kära frun, adjö
Lini; var lydig och tacksam,
Gud välsigne dig!"
Fruntimret tryckte gummans
hand, Lini hade stora tårar i
ögonen, men såg ändå lycklig
ut, och smygande sig nära till
gossen sade hon: „nu berättar
du mig mera om det der du
sade mig i går, icke sannt?"
„Ja," sade gossen slätande
hennes hår, „vi skola lära dig att
blifva mycket snäll, vill du?"
— „Jn," hviskade Lini i det
stora tårar droppade ned på
den dåliga klädningen.
Andra morgonen stod en
res-vagn på gästgifvargården,
omgifven af folk. Lini stod på
trappan bredvid sin nye lille
vän. Ilon såg mycket
allvarsam ut, det ljusa håret var
snyggt kammadt och den
gamla trasiga klädningen var
er-sntt af en ny svart. I handen
bar hon en paraply och en
resväska. Snart satt hon i
vagnen jemnte den vänlige gossen
och hans mor. — Innan
aftonen visste alla gossar i bela
byn att Ångbåts-Lini, deras
gamla fiende, hade blifvit
upptagen som eget barn af fru
pastorskan ß. och att hon hade
bortrest med denna till en stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
