Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•308
långt, längt derifrån, —
namnet på den kom ingen ihåg.
Flere, flere år hade förflutit.
Alla de forna sossarnc voro
välbeställda rusthållare,
hem-mansegare, handelsmän m. m.,
den gamla ångbåtsbryggan
hade blifvit ersatt af en ny, oeh i
stället för „Ahti," som förr
kommit till 1’— socken, kom
nu en splitterny, snabbgående
ångbåt, »Ainoa." Denna hade
naturligtvis ny besättning och
ny ångbåtsjungfru (Majken,
ilen torna lilla jungfrun på
„Ahti" var längesedan gift och
bosatt i den vackra gården
bakom berget), ingen visste mer
något om „ Angbåts-Lini," den
fordna villda ungen, ty
hennes mormor och mor hade kort
efter hennes afresa lemnat
socknen, och man hade genom
tor-parhustrun fått för länge sedan
veta att den förra var död,
och den sednare, på ett hospital
för obotligt sjuka. Ingen kom
heller ihog henne, utom då
någon af de fordna gossarne
omtalade för sina barn „huru
»let var då pappa var liten,"
och då påminnte sig någon
händelse hvari ,.Ångbåts-Lini,"
var inblandad. Då undrade
de liksom fordom hvad det
blifvit af henne, som dc hade
haft så mycket att göra med
i sin barndom.
Sä stodo sakerna, dä cn skön
sommarafton en ung inan och
cn ung qvinna, åtföljda af cn
gammal fru tned vänliga ögon
och silfverhvitt hår, stodo i
fö-ren på „Ainoa," och blickade
ut öfver den herrliga lugna
viken och de gröna skogarne.
De sågo båda så lyckliga ut:
han säg så mildt och vänligt
omkring sig med de allvarliga
ögonen och hon, ja man visste
ej hvad som drog en till
henne, om det var den underbart
lugna, ljufva blicken, eller det
friska goda leendet.
Den unga qvinnan lutade
sitt hufvud mot sin följeslagares
axel.
»Emil! minns du ... . cn
kulen höstaften här vid
ångbåtsbryggan för 15 år sedan?"
„Ja," — ban böjde sig nod
till henne, "jag minns! Lina,
vi hafva mvcken orsak att
Tacka Gud!"
„Ja mycket, mycket," —
stora tåtar stodo i hennes ögon,
»och huru tacksam emot dig
Emil soin" .... „Tyst, Tyst,"
afbröt ban henne leende, „se
nu landa vi, o huru väl jag
känner igen allt."
Flere af de fordna gossarne
stotio på bryggan då den
unge mannen ined sin
följeslagerska steg öfver landgången.
,yNej men se, der är ju var nye
unge pastor," hviskades ibland
folket, och der är hans unga
fru, hvad hon är söt, men . ..
herre jemine, det är ju rakt
af den forna Angbåts-Lini!"
— Den unga qvinnan vände
sig hastigt om och 6åg skarpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
