Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och för bofvar nes ögon, oeli
derför flydde ban; men
bof-vnrne flydde med. Der gick
svekets man och blickade fräckt
omkring sig i mörkret, ty ingen
såg den onskefulla glöden uti
hans ögon: men i ljusets verld
måste ban hnfva dem
nedslagna, och derför flydde ban. Der
i mörkret satt ålVen
vraklingon, ty han skämdes att visa
sig i ljuset och ban förargades
öfver, att andra kunde glädja
sig, då ban sjelf ej mer hade
någon fröjd i lifvet. Ocb der
sutto ännu många andra
mörkrets vänner och bidde solens
nedgång. Men hon gick icke
ned den natten, och derför
voro de uppfyllde af grämelse och
vrede.
Sommarn väntade, ntt deras
förvridna drag skulle jämnas
till fridens leende och att de
med ånger och fromhet skulle
ur klyftornas mörka sköte
hasta till midsommaraftonens
ljusa, fröjdfulla verld och till do
kring johanneeldarne gladt
stojand o grupperna. Och solen
väntade med honom och
började snart mod större glans
å-ter böja sig på himlafästet.
Mon de väntade förgäfves.
Midsommarkvällens vackra
fest var förbi. Solon spred
sina glimmande stålar i nya
sommardagar, och Juli bådo
ur Framtidens slöja trädt fram
och intagit den främsta
platsen vid Sommarns tron. Under
hans förvaltning steg välstån-
det ännu mer i de länder, der
Sommarn förde spiran.
Fältens sådd mognade och allt
nn-tog yppigbetens fägring.
Mången af mörkrets vänner rördes i
sina hjertan öfver Försynens
godhet och Sommarns milda
hägn. Och då gladdes
Sommarn ocb lians öfverhcrre,
Herrön Gud. Men många
förblefvo ännu i mörkrets bråddjup.
Snart flydde Julis sköna
dagar och den kommande tidens
förlåt veks upp och Augusti
trädde fram till första platsen
vid Sommarns tron. Nu voro
åkrarna färdiga att skörda, nu
fyhles ladorna, och från logarne
hördes i den stilla ocb vackra
Augusti - morgonen slagornas
c r» r»
bultande ljud. Lnndtninnneii
giäddes åt goda skördar och
barnen fröjdades åt den store,
silfvcrbvito månen, som om
qvällarnft lyste så underbart
vackert på den klara himmelen.
Oeb äter kände sig mången
menniska från mörkret sig
manad till ljusets fridfulla verld
ocb till tacksamhet mot
Försynen. Men många, många
blefvo ännu qvar.
l)ä sänkte Sommarn i sorg
sitt sköna hufvud mot bröstet.
Och då hon såg ntt
rninniskor-nn ännu ej lärt sig uppskatta
Guds godhet ocb skönheten i
sanningens och ljusets verld,
den de ännu skydde, nedlade
hon sin spira. Och barnen
sjöngo i Septcmbcrqvällen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>