Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•325
]&rpenningnr; ja, ännu i dag
hör inan omtalas förgiftningar
och eldsvådor, som
uppkommit genom att ovarsamt
umgås med den farligare och
billigare sortens tändstickor, utom
alt arbetet i
tändsticksfabrikerna år mycket ohelsosamt.
Det var år 1832, således för
fyrtio år sedan, när de första
tändstickorna blefvo synliga i
Finland. Men det räckte
många år, innan de blefvo så
allmänna, att de utträngde
eldstålet och flintan.
Svafvelstickor köpte vi hår i Helsingfors
ännu på 1840 talet, och jag
minns mycket väl en afton,
när jag kom .hem med
„Lyck-salighetens Ö" af Atterbom
och fann mitt ljusförråd slut,
huru jag läste långt inpå
natten vid skenet nf svafvelstickor,
tills hela rummet val uppfylldt
nf svnfvelrök. Studenterne lindé
många luffens för sig med
tändstickorna, medan dessa ännu
voro okända i landsbygden.
De gåfvo sig ut för att kunna
trolla på gästgifvargårdarne.
Som ett bevis derpå böjde dc
sig neil, upptogo den första
bästa spån ifrån golfvet och
ströko den emot spiselmuren.
Spånen tog eld — der
behöfdes blott en liten osynlig
tändsticka gömd i handen — och
en så beundransvärd konst
väckte en hög tanke om
stu-denternes lärdom.
Nu narrar man ingen med
sådana upptåg. Men vår tid
har mycket sådant, som för
den okunnige synes som
trolleri, och derom vill jag berätta
en annan afton.
Tiggarflickan.
Jag ensam är uti den vida verlden,
Jay har ej fader och ej heller mor,
Och inyen broder stöder mig på färden,
Jag arma flicka, som på vägen bor!
När sommarns milda vindar sakta hviska
Och solen ler så huld, så blid och varm.
Och lärkan sjunger jämnte liten siska,
Då är jag lycklig, fast jag är så arm;
Då leker jag förtroligt uti sanden
Och blickar glad till sommarhimlen opp,
Och tanken ilar till de blåa landen,
Och bröstet höjes utaf mod och hopp.
Men när den dystra, sorgefulla hösten
Har kommit med sin stygga, kalla vind,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
